top of page
Interkulturell kommunikation


Förändring börjar hos chefen – men avgörs i teamet
Varför lyckas vissa förändringsinitiativ – medan andra rinner ut i sanden? “En chef som tar ansvar är nyckeln för att förändringsarbetet ska lyckas.” Det sa en HR-strateg jag nyligen pratade med, när vi kom in på vad som faktiskt gör skillnad i organisationer som lyckas med förändring. Och det ligger mycket i det. Att ta över ett team – mer komplext än det låter Samtalet fick oss att prata om nya chefer. De som kliver in med ambitionen att förbättra, utveckla och skapa result
Åsa Gustafsson
2 apr.2 min läsning


"Vi vill verkligen ha högt till tak här"
“Vi vill verkligen ha högt till tak här.” Kommentaren kom tidigt när vi pratade om hur gruppen ville arbeta tillsammans. Flera runt bordet nickade. Det lät som något alla var överens om. När jag frågade vad uttrycket betydde för dem blev det först tyst. Sedan började svaren komma. För någon handlade det om att kunna säga vad man tycker. För någon annan om att kunna ge feedback öppet. En tredje sa att det borde vara möjligt att säga emot chefen utan att det blir obekvämt. Det
Åsa Gustafsson
17 mars1 min läsning


"WHAT?!" Ögonblicket då en HR-utbildning visade hur olika vi ser på ledarskap
“WHAT?!” Det var mitt under en utbildning i interkulturell kommunikation för en HR-avdelning som det hände. Jag hade precis nämnt att svenska barn tilltalar sina lärare med förnamn. Att vi duar chefer. Att vi förväntar oss att kunna prata direkt med ledare på alla nivåer. En av deltagarna, som var från Polen, kunde inte hålla sig. “WHAT?!” utbrast hon – högt och med total förvåning. För mig var det ett sånt där ögonblick jag aldrig tröttnar på. Inte för reaktionen i sig, utan
Åsa Gustafsson
16 dec. 20251 min läsning


När min lärstil krockade med hela det östasiatiska utbildningssystemet.
Jag kände mig för första gången i livet “för mycket” , bara av att räcka upp handen. Jag läste kinesiska i Beijing och satt jag omgiven av japanska och sydkoreanska kursare med kinesiska lärare. Jag ställde frågor, gjorde fel, skrattade åt det… De gjorde inte det. Någonsin. Inte för att de saknade tankar. Utan för att det i deras kultur är respektfullt att inte ta plats. Det blev tydligt hur djupt rotat det är att: Inte fråga oinbjudet Inte riskera att tappa ansiktet Inte tal
Åsa Gustafsson
16 dec. 20251 min läsning
bottom of page