7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.

 

3 exempel på dåligt bemötande- och hur du gör istället.

två kvinnor vid ett mötesbord. Den ena personen pratar och den andra ser skeptiskt på den som pratar.

Ibland är vi för upptagna med egna tankar eller har för bråttom i mötet med en kollega eller en kund. Då är det tyvärr lätt att halka in på ett omedvetet dåligt bemötande. Många gånger är det normer som gör att vi omedvetet inte har det där goda bemötandet som vi vill ha. Så för ett bättre arbetsliv, färre omedvetna kränkningar och bättre kundbemötande bjuder jag på 5 exempel på mindre bra bemötande och på vad du kan göra istället:

  1. Ta fram mobilen när någon annan pratar. Det är så lätt hänt att tankarna vandrar när en sitter på ett möte eller träffar på någon vid kopieringsmaskinen som börjar småprata om något du inte är intresserad av. Utan att du menar det signalerar du härskartekniken synliggöra. På möten handlar det om att våra hjärnor inte kan hålla koncentrationen längre än cirka 40 minuter. Sen behöver vi en paus. Om vi inte får en paus så kommer hjärnan att söka en enklare uppgift. Just då är det lätt att ta upp telefonen. Om ni dessutom varierar innehållet och involverar alla mötesdeltagare blir det ännu lättare att låta bli telefonen. Mobilförbud däremot kan faktiskt bidra till ett sämre möte som Mia Liljeberg skriver här.

    För mötet vid kopieringsmaskinen kan ett bättre bemötande vara att berätta vad du gör på telefonen: ”Ursäkta, jag har så mycket att göra så jag passar på att läsa mejl”. Men egentligen kanske du också behöver pausen. Så varför inte lyssna en liten stund. Det kommer inte att skada dig och vem vet?- ni kanske får en bättre arbetsrelation.
     
  2. Vi läcker det vi tänker. Som yngre blev jag så många gånger bemött med en arrogant och ifrågasättande blick när jag skulle presentera en idé eller ett förslag. Ofta av äldre män. Jag läste allt som oftast av blicken som att personen tänkte att jag som är ung (och kvinna) inte kunde komma med något som han inte redan kunde. Det gjorde att jag många gånger fick en dipp i självförtroende och gjorde en sämre presentation än om jag hade blivit uppmuntrad. Dina egna fördomar och normer om potential syns i ansiktsuttrycket om du inte blir medveten om dem. Och det är fullt möjligt att lära hjärnan att olika är bra.
  3. ar kommer du ifrån? En sån oskyldig fråga som vi inte menar något illa med. Men ajaj. Så fort du inte är vit och pratar felfri svenska, blir frågan till en betoning av att du är annorlunda. Du kommer att få olika svar beroende på vilken bakgrund den som svarar har. Tänk dig en person som är född i ett land som inte längre finns, har studerat i ett annat, bildat familj i ett tredje och nu bor i ett fjärde land? Vad blir svaret då? Vill du veta vilket språk personen bryter på eller vilket dialekt hen pratar. Fråga det istället. Vänj dig av med att ställa frågan ” var kommer du ifrån” när svaret allt som oftast är irrelevant. Om du ställer frågan: acceptera alltid svaret och fråga aldrig ”Men var kommer du från egentligen?”.

För fler tips på gott bemötande hittar du i ett tidigare blogginlägg. Alla tipsen kommer från boken 10 tips för mångfald- Handbok i att skapa lönsamhet genom mångfald och inkludering.

 

3 symtom 3 år efter utbrändheten

Det är 3 år sedan läkaren och försäkringskassan friskförklarade mig från utbrändhet och depression. Japp! Nu är jag frisk tänkte jag! Omgivningen likaså. Men så lätt är det inte.

Som egenföretagare tar jag såklart en risk att berätta det här. Men jag vet att vi är så många som upplever liknande saker och försöker dölja det både för oss själva och för kollegor och chefer. Så det här är för er. Och för dig som arbetsgivare för att lättare förstå hur ni kan skapa en arbetsmiljö för alla funktionsvariationer.

Jag hann stoppa min utbrändhet i tid och hade turen att få bra hjälp från vården, arbetsgivare och familj. Andra har fallit ännu djupare. Och ju djupare desto fler symtom och värre hjärnskada.
Här är mina 3 starkaste symtom 3 år efter:

Kvinna framför sin dator lutar huvudet i handen och blundar.
  1. Sömnbrist= tappat närminne. Ju sämre jag sover desto mer förvirrat kan det bli. Jag glömmer detaljer eller stora saker jag ska göra. För ett par veckor sedan blev det tydligt då jag bokade luncher med två olika företagsrepresentanter. Problemet var bara att jag hade sovit på akuten natten innan med allt vad det innebär (det var ingen fara). Konsekvensen blev att jag dagen efter snurrade ihop datumen och skrev att båda luncherna skulle ske i september. Oj vad jag skämdes veckan efter när min lunchträff undrade var jag var. Innan min utbrändhet hade det här inte hänt. Det gör att när det nu händer missar så tar de energi. Jag lär mig att försonas med den jag är och samtidigt alltid dubbelkolla om jag gör saker när jag sovit rejält illa. Eller ta hjälp av samarbetspartners som med förståelse kan påminna mig.
  2. Ljudkänslighet. Den här är så vanlig för så många! Innan min utbrändhet hade jag inga som helst problem med bullriga miljöer. Jag la aldrig märke till kollegor, maskiner eller trafikbuller. Numera är den värsta plats jag vet busshållplatserna på Slussen i Stockholm. För er som inte har varit på Slussen så går det att beskriva som ett betonggarage med högljudda bussar, tunnelbanan som rasslar ovanpå och avgaser som gör att det känns svårt att andas. Att byta till buss vid Slussen tar numera så mycket energi att jag inte kan planera in något mer den dagen.  Om jag ändå har ett möte som kräver bussbyte vid Slussen eller annan bullrig miljö är mitt trick att alltid ha hörlurar i öronen. Utan musik fungerar det bra som ljuddämpning.
    Ljudkänslighet gör också att jag har svårt att koncentrera mig i kontorsmiljöer eller på caféer. Det är jag inte ensam om. Våra hjärnor fungerar sällan så bra som de kan göra i öppna kontorsmiljöer. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om varför.
  3. Stökigt tar energi. Förra året testade jag att hyra en plats på ett kontor innanför tullarna i Stockholm. Kontoret var mysigt och jag gillade verkligen de andra företagarna som hyrde plats där. Så det var med stor optimism jag flyttade in. Men snabbt märkte jag att jag hade svårt att koncentrera mig. Skrivborden stod tätt vilket gav effekten att det kändes stökigt. Innan min utbrändhet tror jag att jag hade trivts riktigt bra där. Men nu fungerade det inte alls. Istället gav det mig en känsla av att pappershögarna runt om mig bara växte och växte och stal energi. Jag är långt ifrån någon pedant men ordning i både planering och runtomkring mig gör mig lugn.

Har du varit utbränd? Hur påverkar det dig idag? Dela gärna med dig av dina erfarenheter.

 

Att säga hej och få en ko

Tänk så mycket ett litet hej kan göra för hur du mår eller tänker om andra. Jag hade en granne i trapphuset som barnen på gården kallade för arga gubben. Han hade skällt till någon gång. Men mest av allt gick han tyst och muttrade för sig själv. Men efter ett år av att jag hälsade på honom varje gång vi sågs kom han ut på balkongen för att prata med mig och mitt barn. Han berättade att han var alldeles ensam. Hans fru och son var döda. Sen log han upp och sa att han strax skulle komma tillbaka. En stund senare kom han ut på balkongen med en liten gosedjursko. Den hade tillhört hans son och nu ville han ge den till min 2-åring. Tänk vad ett hej kan göra.

Samma hej och hur du blir hälsad på när du kommer till jobbet på morgonen påverkar både din hälsa och hur bra hela företaget presterar. För har du någon gång handlat på vägen hem från jobbet och kassörskan har skämtat och hälsat leende på dig? Hur mår du då? Går du ut från affären och åker hem och möter de där hemma med ett leende? Eller mötte du en suring som skäller på dig för att du cyklade på trottoaren? Då sjunker humöret ett snäpp.

Samma gäller med dina kollegor. Det humör du tar med på jobbet och hälsar varandra med smittar. Om du är chef smittar du ännu mer med ditt humör. Om du som chef har en dålig och stressig morgon. Gå in på toaletten och ta några riktigt djupa andetag och fake-le ditt största leende mot dig själv i spegeln. Det lugnar andningen och kroppen och hjärnan blir mindre stressad. Annars är det stor risk att du sprider din stress och dålig humör runt dig som ett virus. Orsaken till att känslor smittar snabbare än bakterier kallas för spegelnevroner och sitter i varje människas hjärna.

Sen var det där med hur vi pratar om varandra. Att prata om den arga gubben gör att vi tänker att han är nog elak den där konstiga typen. Genom att prata om honom som gubben som inte säger hej istället blir han inte så skrämmande. Knepet ligger i att sätta personen först. Säg Mohammed som är från Somalia istället för somaliska Mohammed, Anna som är blind istället för blinda Anna eller Adam som är psykiskt sjuk istället för psykiskt sjuka Adam. Genom att tänka på hur du pratar om andra kommer du också att ändra på sättet du ser på samma personer. Mohammed, Anna och Adam får så många fler egenskaper, intressen och kompetenser om du börjar med deras namn istället för att fokusera på det som bryter normer. För samma var det ju med arga gubben: Bo som bodde på första våningen och var en ensam gammal man.

Var den förändring du vill se i världen

Det har gått ett par veckor sedan terrorn på Drottninggatan. Vad händer nu? Efter kärleksmanifestation på Sergels torg och kärleksklotter i Stockholms tunnelbana. Hur fortsätter vi att stå emot den rädsla som gör att vi misstänker människor som inte är lik dig själv? En del av svaret ligger i: På jobbet.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Genom att vara kollegor lär vi känna varandra och ser fler likheter och styrkor hos varandra. Det är det bästa sättet att motverka rasism och fördomar i vardagen. Men för att det ska fungera behöver företaget ha en väl synlig värdegrund och en strategi för att ta tillvara på alla medarbetare genom mångfald och inkludering.

Det finns ett tydligt samband mellan de företag som värdesätter mångfald värderar också sina medarbetare högt. Det handlar om att se varje persons nuvarande och potentiella styrkor. För att kunna göra det måste företaget ta bort hinder och istället skapa inkluderande arbetsmiljöer. Det gör att alla anställda känner uppskattning och kan visa sin fulla potential. Enligt forskning kan känslan av uppskattning eller avsaknaden av den hänga samman med kön, funktionsvariation, kulturell bakgrund eller någon annan del av identiteten. Förutom att en arbetsmiljö där alla kan känna sig viktiga och vara sig själv på jobbet är ett av de bästa sätten att bryta ner fördomar och motverka rasism är det också en bra investering.

Låt oss fortsätta stå emot rädslan som gör att vi misstänker andra. En rädsla som ger näring till högerextrema grupper och deras agenda. Du som arbetsgivare har möjligheten att bryta ner fördomar och samtidigt ge dina medarbetare möjligheten att lyfta både varandra och resultatet på samma gång. Du kan vara förändringen du vill se i världen.

Nyfiken på hur det går till?

Det kan vara ett inkluderande ledarskap, välkomnande möten eller att koppla mångfald till affärsmålen. I min bok 10 tips för mångfald (kommer den 28 april) får du mängder av konkreta tips på hur ni blir lönsamma med mångfald och inkludering.

Åsa Gustafsson

Vem är den bästa ledaren?

Det enkla svaret är att alla kan bli en effektiv och bra ledare. Det som utmärker de starka ledarna är att de hela tiden tränar på sitt ledarskap. I fokus står att känna sin verksamhet väl. Det betyder allt oftast att känna sina medarbetares styrkor, svagheter, utvecklingspotential och utvecklingsbehov. En inkluderande och effektiv ledare tar tillvara allas kompetens och skapar på så sätt goda mätbara resultat.

Den bästa ledaren arbetar alltid framåt tillsammans med sin personal. 

Den bästa ledaren arbetar alltid framåt tillsammans med sin personal. 

Den ledare som strävar efter att bli bättre på ledarskap är den bästa ledaren. Vilken bakgrund ett bra chefsmaterial har är av mindre vikt. Det finns inget samband mellan utbildningsnivå och att vara en effektiv ledare och det finns heller inget samband mellan ledarerfarenhet och effektivitet. I många företag fungerar chefspositioner som en slutstation efter trogen tjänst. Men att vara chef är absolut ingen slutstation. Det är ett kontinuerligt arbete för att utveckla sig själv och sina medarbetare. Här kommer några punkter som beskriver egenskaper och arbetssätt hos den bästa ledaren.

Den bästa ledaren:

  • Känner sina medarbetares styrkor och behov.
  • Är intresserad och nyfiken på människor. Att belöna och följa upp människor är en ledares huvudsakliga arbetsuppgift. Det är det mest effektiva sättet att öka produktivitet och kreativitet. Har utveckling och uppföljning som en självklarhet för sig själv och för sina medarbetare.
  • Har full koncentration på nyttan av det som ledaren och medarbetarna producerar.
  • Arbetar med att inte vara behövd av medarbetarna samtidigt som ledaren ska vara nyttig för alla medarbetare.
  • Avsätter tid för att tänka och reflektera över sig själv, medarbetarna och produktionen eller annan verksamhet.

Är du nyfiken på mer konkreta tips på hur du gör uppföljningar så att du stärker alla olika individer i ditt företag? Jag kommer gärna till er och berättar mer. Håll också utkik efter min nästa tipsbok om mångfald som kommer under hösten.

PS. En specialistfunktion kan vara ett bra alternativ istället för chefstjänst för en lång och trogen tjänst.