Dubbla glastak

Kombinationen kön och funktionsnedsättning är tyvärr ett recept för ett tjockare glastak. Nyligen släppte Jämställdhetsmyndigheten en rapport om Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning.  Rapporten visar tydligt att riskerna för arbetslöshet och diskriminering i arbetslivet är större om du är kvinna och har en funktionsnedsättning än om du är man med funktionsnedsättning och eller kvinna utan.  

Så här bjuder jag på en sammanfattning av rapporten med kommentarer utifrån mina egna erfarenheter. Vi börjar med hur många som har en funktionsnedsättning. I SCB stora arbetskraftsundersökning från 2018 uppskattar 12 % av den arbetsföra kvinnliga befolkningen mellan 16-64 år att de har en funktionsnedsättning. Samma siffra för män är 11 %. Jag brukar prata om att var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning och att drygt hälften av dem finns i arbetsför ålder. Det betyder att tillgänglighet är något som berör oss alla! Oavsett om det är någon närstående, en kollega eller en kund som har en funktionsnedsättning.

Trenden är att arbetslösheten sjunker för befolkningen i stort. Men det gäller inte personer med funktionsnedsättning. Siffrorna för 2018 är att arbetslösheten var:

  • 12% för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

  • 9% för personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga

  • 6% för övriga befolkningen

Och kvinnor med funktionsnedsättning drabbas hårdare på arbetsmarknaden. Till exempel är kvinnor med funktionsnedsättning oftare arbetslösa lång tid (mer än 24 månader) än män med funktionsnedsättning och kvinnor utan funktionsnedsättning. Varför är det så?

Kvinna i förgrunden som ser besviken ut. hon är i 20-års ålder med långt blont hår. I bakgrunden står två medelålders män och skakar hand och ser nöjda ut.

En del av svaret går att hitta i attityder hos arbetsgivare. Många arbetsgivare ställer sig negativa till att anställa någon som har en funktionsnedsättning. I min mening beror det ofta på fördomar. Fördomar som också gör att kvinnor med funktionsnedsättning upplever att de varit utsatta för någon typ av diskriminering eller kränkande särbehandling i större utsträckning än män med funktionsnedsättning. Nästan var femte kvinna som har en funktionsnedsättning uppger att de har mött negativa attityder hos arbetsgivaren. Men här är den goda nyheten att forskning* och min egen erfarenhet med kunder är att de företag som tidigare har haft anställda med någon funktionsnedsättning blir mer positiva och får minskade fördomar. Detsamma gäller om ledare träffar andra företag som har personer med funktionsnedsättning anställda. Det här gäller främst synliga funktionsnedsättningar. För om det gällde osynliga funktionsnedsättningar som ADHD, dyslexi och autsim så hade alla företag varit tipptopp på bemötande! Varför då kanske du undrar? Jo, osynliga funktionsnedsättningar finns med stor sannolikhet redan representerade på din arbetsplats.

Risken är alltså stor att som kvinna med funktionsnedsättning möta taskiga och rent av diskriminerande attityder. Jag kallar det för dubbla glastak.

Sedan 1 januari 2017 står det i diskrimineringslagen att alla arbetsgivare ska undersöka riskerna för diskriminering i sin verksamhet, analysera orsak, genomföra åtgärder och utvärdera åtgärderna.  Om du känner att du inte kan svara ett självklart val när det gäller tillgänglighet i sig och tillgänglighet kopplat till jämställdhet hjälper jag er gärna. Skicka ett mejl eller skriv upp dig på Månadens mångfaldstips. Då kan vi ta reda på vad just ni behöver. Kanske en tillgänglighetskoll eller utbildningar för medarbetare och chefer i att utmana fördomar och lära sig vad tillgänglig kommunikation, ledarskap, möten och rekrytering är?

Tillgänglighet: Bra för alla!

Jag jobbar med mottot att tillgänglighet är bra för alla. Men vad menar jag med det? Det första du tänker när du hör ordet tillgänglighet kanske är ramp. Och ramper är ju också bra för alla oss som skjuter på en barnvagn, har svårt att gå eller tungt att bära på. Här får du 4 andra exempel på hur tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. De här tipsen kallar jag för microtips. De kan verka små, men börja litet så kan du börja få syn på ännu fler områden som är nödvändiga för några och bra för alla. Och vill du ha hjälp att få alla medarbetare att bli mindre stressade, få färre missförstånd och bli mer kreativa? Kontakta mig så ser vi om Futuristas sätt att arbeta med tillgänglighet kan bli en vinst för er.

microphone.png
  • Mikrofon. ”Hör alla om jag pratar tillräckligt högt utan mikrofon?” En rätt dum fråga när man tänker efter. För alla den 1.5 miljoner människor som hör dåligt finns det många som inte ens hör frågan. Det är också ett bra exempel på funkisnormen: ”Att alla hör som jag”. Då är det fina med mikrofon att alla, oavsett hörselnedsättning, kan slappna av och höra vad föreläsaren säger eller vad chefen ska presentera.

  • Paus! Alla har vi någon gång suttit på ett möte och känt att tankarna susar iväg ut från rummet och diskussionen som pågår där. Det behöver inte ha att göra med att diskussionen är ointressant. Istället handlar det om att normalstörda hjärnor bara kan hålla koncentration i cirka 45 minuter. Efter det behöver vi en paus. För de av oss som har till exempel har ADHD, mag-eller ryggproblem, hörselnedsättning eller är nya för svenska språket är pausen helt nödvändig för att kunna fortsätta att leverera på mötet. 

  • Texta! Hur brukar du göra när du kollar på Facebook eller Linkedin? Själv skrollar jag nästan alltid förbi filmer som inte är textade. Så texta era filmer! Nödvändigt för några och bra för alla! Här hittar du en bra sida som hjälper dig med textningen: Texta mig!

  • Tillgänglig text handlar inte om att förenkla innehållet. Det handlar om att skriva så att du når fram med ditt budskap. Alla gillar ett mejl eller en rapport där man fattar direkt vad det handlar om. Oavsett vilken funktionsvariation du har: tidsbrist, dyslexi eller ny på svenska språket. Och handen på hjärtat: när hände det senast att någon aldrig hade hört talas om trots att du skrev det i senaste mejlet?  

    Det finns några knep för hur en mening blir tydlig. Här kommer ett riktigt guldkorn att börja använda på en gång: Punktlistor. Ska du skriva ett längre mejl eller underlag till ett möte? Sammanfatta innehållet i en punktlista. Och lägg punktlistan först. Det ger en överblick vad texten innehåller och om du är bra på att sammanfatta kan du göra din kollega intresserad att läsa mer. Att sammanfatta i punkter gör också att du funderar ett varv till på vad du vill förmedla. Fler tips hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

I förra veckans blogginlägg kan du läsa om för vem tillgänglighet är nödvändigt. Psst, det handlar om cirka 2 miljoner människor i Sverige. Känner du dina medarbetare och kunder tillräckligt väl?