Flexkontor + mångfald = sant?

”Vi har flexibla arbetsplatser nu. Du kan sätta dig där det är ledigt. Tanken är att vi ska bli mer kreativa och flexibla”. Citatet kommer från det senaste avsnittet av SVTs kriminalserie Bron. Vi har alla hört det: Vi bygger om: Nu ska vi bli kreativa! Men är det verkligen så enkelt?

Hand som håller i en mobil som visar rött batteri. I bakgrunden syns en laptop och ett anteckningsblock

Det första som slår mig är att det är många av oss som blir lite oroliga eller stressade av att behöva välja plats att sitta varje morgon. Vi är vanemänniskor. Så även om det är fritt att sätta sig där det är ledigt väljer vi oftast att sätta oss på ungefär samma plats. Men för en del av oss är det nödvändigt. I TV-serien har huvudkaraktären Saga någon autistiskt diagnos. Många som har autism beskriver det som att dagen startar med ett fullt batteri. Varje val tar sen energi av batteriet. Då gäller det att ta bort onödiga val för att spara energin till det som är viktigt. Jag själv som har varit utbränd känner igen mig i den beskrivningen.

Så frågan är om flexkontor och mångfald fungerar tillsammans? Jag vill svara ja – Om det görs med universell design som ledstjärna. Universell design utgår från att det som är nödvändigt för någon är bra för alla. I vardagen stöter du på det när du sätter igång TV med fjärrkontrollen eller tvättar händerna med engreppsblandaren. I kontorsmiljöer handlar universell design till exempel om att skapa goda ljudmiljöer, att en del av oss behöver en fast arbetsplats för att fungera som allra bäst och att det ska vara lätt att avskärma sig när det behövs. Men det handlar också om hur vi bemöter varandra. Vilka spelregler råder på en flexibel arbetsplats? Med ett flexkontor blir det ännu viktigare att arbeta med inkluderande bemötande så att alla kan vara sig själva på jobbet.

Är du nyfiken på vad öppna kontorsmiljöer gör för mångfalden? I ett tidigare blogginlägg kan du läsa mer om hur vi möblerar kontoret påverkar vem som kan koncentrera sig på jobbet.

Var den förändring du vill se i världen

Det har gått ett par veckor sedan terrorn på Drottninggatan. Vad händer nu? Efter kärleksmanifestation på Sergels torg och kärleksklotter i Stockholms tunnelbana. Hur fortsätter vi att stå emot den rädsla som gör att vi misstänker människor som inte är lik dig själv? En del av svaret ligger i: På jobbet.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Genom att vara kollegor lär vi känna varandra och ser fler likheter och styrkor hos varandra. Det är det bästa sättet att motverka rasism och fördomar i vardagen. Men för att det ska fungera behöver företaget ha en väl synlig värdegrund och en strategi för att ta tillvara på alla medarbetare genom mångfald och inkludering.

Det finns ett tydligt samband mellan de företag som värdesätter mångfald värderar också sina medarbetare högt. Det handlar om att se varje persons nuvarande och potentiella styrkor. För att kunna göra det måste företaget ta bort hinder och istället skapa inkluderande arbetsmiljöer. Det gör att alla anställda känner uppskattning och kan visa sin fulla potential. Enligt forskning kan känslan av uppskattning eller avsaknaden av den hänga samman med kön, funktionsvariation, kulturell bakgrund eller någon annan del av identiteten. Förutom att en arbetsmiljö där alla kan känna sig viktiga och vara sig själv på jobbet är ett av de bästa sätten att bryta ner fördomar och motverka rasism är det också en bra investering.

Låt oss fortsätta stå emot rädslan som gör att vi misstänker andra. En rädsla som ger näring till högerextrema grupper och deras agenda. Du som arbetsgivare har möjligheten att bryta ner fördomar och samtidigt ge dina medarbetare möjligheten att lyfta både varandra och resultatet på samma gång. Du kan vara förändringen du vill se i världen.

Nyfiken på hur det går till?

Det kan vara ett inkluderande ledarskap, välkomnande möten eller att koppla mångfald till affärsmålen. I min bok 10 tips för mångfald (kommer den 28 april) får du mängder av konkreta tips på hur ni blir lönsamma med mångfald och inkludering.

Åsa Gustafsson

5 tips för att rekrytera mångfald

Har ni problem med att de som söker sig till ert företag alla liknar varandra? Är det samma kön, avsaknad av funktionsnedsättning, samma ålder eller samma kulturella bakgrund på de flesta som rekryteringsfirman hittar till er? Då missar ni kompetens, kreativitet och innovation. För att hjälpa er till en början på mångfaldsrekryteringen delar jag här med mig av 5 tips om vad ni kan tänka på för att annonsen ska nå olikheter. Och ja, att annonsera ut en tjänst är ett bra sätt att undvika kompisrekryteringar.

Kvinna som väntar på tunnelbana och läser på sin telefon
  1. Texta filmen. Kom alltid ihåg att texta en film för rekrytering. Cirka 1 miljon människor har en hörselnedsättning och många har svenska som andraspråk. Dessutom underlättar det också när din annons skrollas förbi på till exempel Facebook. Med en textad film är det lättare att fastna för annonsen då det går att se vad den handlar om utan sätta på ljudet.
     
  2. Skriv tydligt och normkreativt. Gå alltid igenom språket i annonsen flera gånger. Är språket tydligt och tillgängligt? Finns det spår av heteronormen? Du hittar språktips i boken 10 tips för tillgänglighet.
     
  3. Vem får representera företaget? Vem väljer ni ska synas på eventuella bilder och filmer? Och hur porträtteras den personen? För att visa på att ni är en organisation för alla kan det vara en idé att ha ett samkönat par på bilden, en mörkhyad person eller en person med synlig funktionsnedsättning. Tips på en bra bok är bildhandboken som är fotad av Genusfotografen och finns att beställa på Gävle kommuns hemsida.
     
  4. Mångfaldsavslut. Avsluta annonsen med att ni välkomnar mångfald oavsett till exempel kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsvariation, religion eller ålder. Skriv gärna ut både sexuell läggning och funktionsvariationer. Eftersom det fortfarande är ovanligt i platsannonser blir det ett sätt att sticka ut, att attrahera mer mångfald och samtidigt stärka varumärket.
  5. Annonseringskanaler. Se över vilka kanal ni använder för att hitta ny personal och för att annonsera i. Annonsera i tidningar med tydliga målgrupper till exempel QX som berör homo-bisexuella och transpersoner eller DHRs (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) tidning som når personer som sitter i rullstol. Använd fantasin och annonsera i kanaler som ni inte brukar synas i. För annonsering online tipsar jag om Rättviseförmedlingen som du hittar här.

Givetvis räcker det inte med en välkomnande annons. Grunden för att kunna rekrytera och behålla mångfald är värderingar och en inkluderande arbetsmiljö. Hur det går till kommer i min bok 10 tips för mångfald som kommer under våren.

5 tips för ett gott bemötande

Hur du blir hälsad på morgonen eller hur kollegorna tar emot ditt förslag under mötet påverkar både din hälsa och hur bra hela företaget producerar. Pratar vi mångfald och konsten att ta vara på olikheter blir kunskapen om gott bemötande ännu mer betydelsefullt.

För god social och inkluderande arbetsmiljö delar jag här med mig av 5 tips för ett gott bemötande:

  1. Känslor smittar snabbare än baciller. Har du någon gång klivit på bussen och busschauffören skämtar och hälsar dig leende på bussen? Hur mår du då? Kliver du leende av bussen och kommer hem och möter de där hemma med ett leende? Eller har du mött någon suring som skäller på dig för att du inte står på höger sida i rulltrappan? Då sjunker humöret ett snäpp. Samma gäller med dina kollegor. Det humör du tar med på jobbet och hälsar varandra med smittar. Om du är chef smittar du ännu mer med ditt humör. Om du som chef har en dålig och stressig morgon. Gå in på toaletten och ta några riktigt djupa andetag och fake-le ditt största leende mot dig själv i spegeln. Det lugnar andningen och kroppen och hjärnan blir mindre stressad. Orsaken till känslosmittan kallas spegelnevroner och sitter i varje människas hjärna.
     
  2. Sätt den du möter i fokus. Vi mår som bäst när vi känner oss förstådda och bekräftade. Att ha fullt fokus på personerna  ett möte är en vinnande metod för att både få dina medarbetare att må bra och att få mötet produktivt. Det innebär att ta steget tillbaka och lyssna på var personen du möter är. Om ni är på olika ställen i processen behöver du som ledare lyssna in och anpassa dig till den du möter. Först då får ni ett effektivt och bra möte.
     
  3. Ge värde till andra. Nästan alla arbetsuppgifter handlar om att ge värde till någon annan. Det kan handla om en slutkund men också om en kollega som behöver din del för att slutföra sin uppgift. Varje gång du lämnar över ditt resultat till en kollega: fråga då om ”var det enligt din förväntan?” ”Är det något jag kan göra bättre nästa gång?” ”Vad det här betydelsefullt för dig?”. Genom att skapa värde för andra belönar du dig själv. Det blir roligare att jobba och den som känner sig belönad mår bra och blir vänligare mot andra. Det finns det forskning på.
     
  4. Välj dina ord med omsorg. Ord kan innebära att bli lyft eller att hamna långt ner i djupet. Genom att alltid fundera över hur du kommunicerar i tal och skrift så att du agerar inkluderande och positivt istället för exkluderande och negativt kommer gruppen att få bättre stämning. Fundera också hur du skämtar. Skämtar du på någon annans bekostnad? Om någon råkar säga något nedvärderande påpeka det. Att andra försvarar och att inte alltid behöva stå upp för sig själv betyder mycket. Här kan du läsa om inkluderande funkisord.
  5. Vidga normen i samtalet. Pröva att göra något nytt på nästa fika och ta med dig en ny tanke till fikabordet. Vad händer om du:

    Tänker att alla runt fikabordet inte nödvändigt har familj eller är heterosexuella.
    Tänker att alla runt bordet inte har samma religion eller firar samma högtider.

    Vad händer med samtalet? Och vad händer med dina egna tankar?

Det här var några tips från min kommande bok 10 tips för mångfald. Boken innehåller mycket mer om hur företag i både stort och smått kan bli bättre på att ta tillvara olikheter. 

Öppet kontorslandskap eller enskilt kontor?

Vad har kontorsmiljön att göra med mångfald? Hur ni möblerar och inreder era kontor påverkar hur öppna ni är för olika personligheter och bakgrunder. Vi är alla olika och föredrar att arbeta på olika sätt. En del vill sitta i eget rum och andra tillsammans med kollegor. En mixad kontorsmiljö minskar också stressnivåerna och ger alla anställda förutsättningar att vara som bra som de kan vara.

Numera är det väldigt populärt med öppna kontorslandskap. Men det kan vara bra att veta att ju mer avancerad arbetsuppgift desto viktigare blir det att få sitta tyst och lugnt.

Det finns studier som visar att effektiviteten hos anställda i stora kontorslandskap sjunker med upp till 66 procent jämfört med att sitta själv och jobba. Det har att göra med att för varje gång du blir avbruten i ditt jobb tar det cirka 20-25 minuter att få tillbaka din tidigare koncentration. Dessutom kan en normalstörd* hjärna hålla max 7 saker i huvudet samtidigt. Det innebär att om två personer pratar i telefon är det två saker, att två personer pratar med varandra en till, att det smattrar på flera tangentbord bredvid ännu ett och så vidare. Hur mycket koncentration blir kvar till att fokusera på den svåra uppgiften?  Och hur mycket stress och oro bidrar det till?

Person framför dator som ser trött ut. Hen sitter i ett kontorslandskap.

Det finns såklart fördelar med att dela kontor med andra som jobbar inom samma område. Fördelar som att hjälpa varandra med problem och inspireras till nya lösningar av att höra varandras diskussioner. Här gäller det att matcha behoven hos personalen och arbetsuppgifterna med rätt kontorsmiljö så långt det är möjligt.

För personer med autism eller ADHD kan det vara helt avgörande att ha ett eget rum för att ha ork att vara så bra som man kan vara. Det handlar om att det som upplevs som oproblematiskt bakgrundsbrus för många andra kan äta upp batteriet för många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I en stimmig arbetsmiljö blir det sällan någon energi kvar till att utföra själva arbetsuppgiften.

Vill du veta mer om hur du skapar inkluderande arbetsmiljöer som tar tillvara på all kompetens och får personalen att må bättre? Jag kan hjälpa er att ta vara på kompetens och personal genom att arbeta med mångfald.  Dessutom skriver jag just nu en tipsbok om hur företag kan bli bättre på mångfald. Boken kommer i början av hösten.

 

 

 

 

 

Vad jag är stolt!

Det är med stolthet jag kan berätta att jag har blivit vald till ordförande för Mångfaldsföretagarna. Mångfaldsföretagarna är en branschorganisation för företag som jobbar med mångfald, jämställdhet, jämlikhet och normkritik. Bland medlemmarna finns en bred kunskap och en stor kompetens på mångfaldsfrågorna. Det är en ära att få förtroendet att leda en sådan organisation framåt.

Som ordförande vill jag stärka att tillgänglighet ska vara en självklar del av mångfaldsfrågorna. Med två miljoner människor i Sverige som har en synlig eller osynlig funktionsnedsättning blir det omöjligt att satsa på mångfald utan att bli tillgängliga. Till exempel kan en ingenjör från Irak ha dyslexi, en ekonomutbildad Syrian en hörselnedsättning och en programmerare från Brasilien ha adhd.

Jag vill också visa på den bredd och kompetens som finns bland föreningens medlemmar. Mångfald kan betyda så mycket, till exempel jämlik statistik, normkretiv dans eller pedagogik. Jag samarbetar redan med några av medlemmarna i Mångfaldsföretagarna som kompletterar mig. Gemensamt för oss alla är att vi baserar vår kunskap på forskning och att våra arbetssätt genomsyras av normkritik. Som mångfaldsföretagare är vi ofta bryggan mellan akademin och näringslivet, kommuner eller ideella organisationer. Vi gör forskningen tydlig och omsätter den till verklighet.

Visst är jag stolt och tackar ödmjukast för förtroendet!

Styrelsen för Mångfaldsföretagarna. Från Vänster: Barakat Ghebrehawariat, Lotta Björkman, Åsa Gustafsson, Anna Delsol, Dennis Kullman, Malin Månson och Caxton Njuki.

Styrelsen för Mångfaldsföretagarna. Från Vänster: Barakat Ghebrehawariat, Lotta Björkman, Åsa Gustafsson, Anna Delsol, Dennis Kullman, Malin Månson och Caxton Njuki.