Dubbla glastak

Kombinationen kön och funktionsnedsättning är tyvärr ett recept för ett tjockare glastak. Nyligen släppte Jämställdhetsmyndigheten en rapport om Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning.  Rapporten visar tydligt att riskerna för arbetslöshet och diskriminering i arbetslivet är större om du är kvinna och har en funktionsnedsättning än om du är man med funktionsnedsättning och eller kvinna utan.  

Så här bjuder jag på en sammanfattning av rapporten med kommentarer utifrån mina egna erfarenheter. Vi börjar med hur många som har en funktionsnedsättning. I SCB stora arbetskraftsundersökning från 2018 uppskattar 12 % av den arbetsföra kvinnliga befolkningen mellan 16-64 år att de har en funktionsnedsättning. Samma siffra för män är 11 %. Jag brukar prata om att var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning och att drygt hälften av dem finns i arbetsför ålder. Det betyder att tillgänglighet är något som berör oss alla! Oavsett om det är någon närstående, en kollega eller en kund som har en funktionsnedsättning.

Trenden är att arbetslösheten sjunker för befolkningen i stort. Men det gäller inte personer med funktionsnedsättning. Siffrorna för 2018 är att arbetslösheten var:

  • 12% för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

  • 9% för personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga

  • 6% för övriga befolkningen

Och kvinnor med funktionsnedsättning drabbas hårdare på arbetsmarknaden. Till exempel är kvinnor med funktionsnedsättning oftare arbetslösa lång tid (mer än 24 månader) än män med funktionsnedsättning och kvinnor utan funktionsnedsättning. Varför är det så?

Kvinna i förgrunden som ser besviken ut. hon är i 20-års ålder med långt blont hår. I bakgrunden står två medelålders män och skakar hand och ser nöjda ut.

En del av svaret går att hitta i attityder hos arbetsgivare. Många arbetsgivare ställer sig negativa till att anställa någon som har en funktionsnedsättning. I min mening beror det ofta på fördomar. Fördomar som också gör att kvinnor med funktionsnedsättning upplever att de varit utsatta för någon typ av diskriminering eller kränkande särbehandling i större utsträckning än män med funktionsnedsättning. Nästan var femte kvinna som har en funktionsnedsättning uppger att de har mött negativa attityder hos arbetsgivaren. Men här är den goda nyheten att forskning* och min egen erfarenhet med kunder är att de företag som tidigare har haft anställda med någon funktionsnedsättning blir mer positiva och får minskade fördomar. Detsamma gäller om ledare träffar andra företag som har personer med funktionsnedsättning anställda. Det här gäller främst synliga funktionsnedsättningar. För om det gällde osynliga funktionsnedsättningar som ADHD, dyslexi och autsim så hade alla företag varit tipptopp på bemötande! Varför då kanske du undrar? Jo, osynliga funktionsnedsättningar finns med stor sannolikhet redan representerade på din arbetsplats.

Risken är alltså stor att som kvinna med funktionsnedsättning möta taskiga och rent av diskriminerande attityder. Jag kallar det för dubbla glastak.

Sedan 1 januari 2017 står det i diskrimineringslagen att alla arbetsgivare ska undersöka riskerna för diskriminering i sin verksamhet, analysera orsak, genomföra åtgärder och utvärdera åtgärderna.  Om du känner att du inte kan svara ett självklart val när det gäller tillgänglighet i sig och tillgänglighet kopplat till jämställdhet hjälper jag er gärna. Skicka ett mejl eller skriv upp dig på Månadens mångfaldstips. Då kan vi ta reda på vad just ni behöver. Kanske en tillgänglighetskoll eller utbildningar för medarbetare och chefer i att utmana fördomar och lära sig vad tillgänglig kommunikation, ledarskap, möten och rekrytering är?

5 tips för god arbetsmiljö

Följeslagare till jobbet på grund av hot från en kollega, påhittade sjukskrivningar för att dölja stora samarbetsproblem. Senaste veckan går det att läsa på DN om Dramaten och en tystnadskultur ledd av ledningen. Som tur var hör liknande arbetsförhållanden till ovanligheterna. Men en lite småsur stämning, klagomål, stress, gnäll och tyvärr också mobbningen kanske finns på din arbetsplats eller på någon du känner.

Det behöver inte vara så. Motsatsen till stress och tystnadskultur kallar jag för tillitskultur.

Hur skapar man en tillitskultur då?  Här bjuder jag på 5 tips för en god arbetsmiljö!

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

  1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra ger ett fint oxytocinspåslag. Vad är oxytocin för något då? Kort förklarat är det vårt lugn och ro-hormon. Vi mår bra och blir tillitsfulla. Nu är det så att normer gör att vi förstärker vissa och missar andra. Utan kunskap om normer och inkludering kommer du att höja vissa och faktiskt sänka andra. Ofta omedvetet. Men det händer likväl.

  2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna alltså) kommer att göra dig mindre stressad. Skaffa dig också kunskap om vilka hinder som kan finnas under fikapauser och företagsfester för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. I ett tidigare blogginlägg får du tips om vad som är viktigt att tänka på.

  3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser.

    Här gäller det för dig som ledare att verka för att alla medarbetare oavsett vem och vilka uppgifter får rätt utmaning och rätt förutsättningar. Exempel områden att ha kunskap på är riskfaktorer för psykisk ohälsa och utbrändhet, universell design i kontorsmiljö och bemötande, lagen om bristande tillgänglighet och mycket mer. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

  4. Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Tydlighet kan vara A och O för de av oss som har en funktionsnedsättning. Det är också ett exempel på något som är nödvändigt för några och bra för alla.

  5. Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

    I förlängningen handlar det om att alla känner sig trygga och kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som tillhör diskrimineringsgrunderna ofta vem de är på jobbet. Men deras studie visar också 45 % av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.  Har du koll på vad funkisnormen, fördomar om psykisk ohälsa, heteronormen, hudfärgsnormer med mera ger för hinder för att alla medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade för den de är och kan?

 

Är du nyfiken på att lära dig mer om hur du som ledare kan skapa en inkluderande tillitskultur? Skanska har haft stor nytta av personlig rådgivning. Eller gör som SBAB och ta in en föreläsning om Tillgänglighet –nödvändigt för några och bra för alla som en respektboost för alla medarbetare. Vad passar er bäst? Kontakta Futurista så tar vi reda på vad ni har mest nytta av.?

Källa: Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. https://hbr.org/2017/01/the-neuroscience-of-trust  Här har jag fokuserat på 5 av punkterna och lagt till ett inkluderingspersketiv.

Tillgänglighet: Bra för alla!

Jag jobbar med mottot att tillgänglighet är bra för alla. Men vad menar jag med det? Det första du tänker när du hör ordet tillgänglighet kanske är ramp. Och ramper är ju också bra för alla oss som skjuter på en barnvagn, har svårt att gå eller tungt att bära på. Här får du 4 andra exempel på hur tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. De här tipsen kallar jag för microtips. De kan verka små, men börja litet så kan du börja få syn på ännu fler områden som är nödvändiga för några och bra för alla. Och vill du ha hjälp att få alla medarbetare att bli mindre stressade, få färre missförstånd och bli mer kreativa? Kontakta mig så ser vi om Futuristas sätt att arbeta med tillgänglighet kan bli en vinst för er.

microphone.png
  • Mikrofon. ”Hör alla om jag pratar tillräckligt högt utan mikrofon?” En rätt dum fråga när man tänker efter. För alla den 1.5 miljoner människor som hör dåligt finns det många som inte ens hör frågan. Det är också ett bra exempel på funkisnormen: ”Att alla hör som jag”. Då är det fina med mikrofon att alla, oavsett hörselnedsättning, kan slappna av och höra vad föreläsaren säger eller vad chefen ska presentera.

  • Paus! Alla har vi någon gång suttit på ett möte och känt att tankarna susar iväg ut från rummet och diskussionen som pågår där. Det behöver inte ha att göra med att diskussionen är ointressant. Istället handlar det om att normalstörda hjärnor bara kan hålla koncentration i cirka 45 minuter. Efter det behöver vi en paus. För de av oss som har till exempel har ADHD, mag-eller ryggproblem, hörselnedsättning eller är nya för svenska språket är pausen helt nödvändig för att kunna fortsätta att leverera på mötet. 

  • Texta! Hur brukar du göra när du kollar på Facebook eller Linkedin? Själv skrollar jag nästan alltid förbi filmer som inte är textade. Så texta era filmer! Nödvändigt för några och bra för alla! Här hittar du en bra sida som hjälper dig med textningen: Texta mig!

  • Tillgänglig text handlar inte om att förenkla innehållet. Det handlar om att skriva så att du når fram med ditt budskap. Alla gillar ett mejl eller en rapport där man fattar direkt vad det handlar om. Oavsett vilken funktionsvariation du har: tidsbrist, dyslexi eller ny på svenska språket. Och handen på hjärtat: när hände det senast att någon aldrig hade hört talas om trots att du skrev det i senaste mejlet?  

    Det finns några knep för hur en mening blir tydlig. Här kommer ett riktigt guldkorn att börja använda på en gång: Punktlistor. Ska du skriva ett längre mejl eller underlag till ett möte? Sammanfatta innehållet i en punktlista. Och lägg punktlistan först. Det ger en överblick vad texten innehåller och om du är bra på att sammanfatta kan du göra din kollega intresserad att läsa mer. Att sammanfatta i punkter gör också att du funderar ett varv till på vad du vill förmedla. Fler tips hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

I förra veckans blogginlägg kan du läsa om för vem tillgänglighet är nödvändigt. Psst, det handlar om cirka 2 miljoner människor i Sverige. Känner du dina medarbetare och kunder tillräckligt väl? 

Tillgänglighet -för vem?

Mitt motto är att tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. Det brukar väcka en massa frågor om varför då? Vad tänker du när du hör ordet tillgänglighet? Många som jag träffar tänker på ramper och tillgängliga toaletter. Men tillgänglighet är så mycket mer. För att ge en förståelse om för vem tillgänglighet är nödvändigt ger jag här en kort introduktion om de nästan 2 miljoner människor i Sverige som har en funktionsnedsättning. Nästa vecka kommer exempel på hur tillgänglighet är bra för alla.

Människor med olika hudfärg och utseende sitter på en bänk. Några har laptops i knäna. Alla ler in i kameran.
  • 5-7% av Sveriges befolkning har dyslexi. Dyslexi är överrepresenterat bland ingenjörs-och arkitektstudenter. 40 % av selfmade millionairs i Storbritannien har dyslexi.

  •  25 % har problem med att skriva.

  •  1.4 miljoner människor i Sverige hör dåligt varav hälften av dem är under 65. Siffran har ökat de senaste åren på grund av att många som flydde från krigets Syrien har hörselskador.

  •  30% av befolkningen har allergier eller överkänslighet. Vanligaste kontaktallergierna är nickel och parfym/dofter.

  •  50 % av befolkningen över 16 år behöver glasögon. Cirka 120 000 räknas som synskadade.

  •  20-40% av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa.
    7/10 döljer sin psykiska ohälsa på jobbet.

  •  1.3 miljoner människor har nedsatt rörelse i armar eller händer

  •  130000 personer använder rullstol

  •  Cirka 3% av den vuxna befolkningen har ADHD.

  •  7 % procent av alla pojkar har den vanligaste formen röd-grön färgblindhet, hos flickor är det 1 %.

  •  Cirka 1% av befolkningen har austismspektrumsyndrom. Autismspektrumsyndrom har ersatt diagnoserna autism och aspergers syndrom. Det är lika vanligt bland kvinnor och män. 

De allra flesta funktionsnedsättningar syns alltså inte. Och finns med all sannolikhet på er arbetsplats redan. Vill ni lära er mer om tillgänglig kommunikation, arbetsmiljö, bemötande eller möten? Ring eller skicka ett mejl så kan vi se på vilket sätt Futuristas metoder för tillgänglighet passar er?

 

 

3 tips nödvändigt för några bra för alla

Varför ska ett företag satsa på tillgänglighet? Förutom lagen om bristande tillgänglighet då? Jo, för att ge de bästa förutsättningarna till er personal att vara de bästa de kan vara. 2 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning. De flesta är osynliga, som dyslexi, ADHD, allergi, hörselnedsättning, synnedsättning, autism med flera. Och de finns garanterat på er arbetsplats. Om vi dessutom tänker att vi alla har olika funktionsvariationer så blir det lätt att se att det som är nödvändigt är bra för alla. Vi tänker, läser, tar till oss information och problemlöser på olika sätt.

Här får du 3 tips på vad jag menar med nödvändigt för några och bra för alla:

Introduktion för nyanställda

DOs nya film om hur hinder kan vara att starta på ett nytt jobb för de av oss som har kognitiva funktionsnedsättning.

Att börja på en ny arbetsplats är energikrävande för alla. Det är mycket att hålla reda på och vem är egentligen vem? Genom en standardiserad och tydlig introduktion som innehåller sånt som när tar vi paus och förväntas du vara med eller inte på pausen och vilken kaffekopp är ok att ta. I ett tidigare blogginlägg om inkluderande introduktion hittar du fler tips. Tips som är nödvändiga för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning eller är nya för svensk arbetskultur. Samtidigt som de är bra för alla. Vill du ha en ännu fler tips för inkluderande rekrytering? Kolla in boken 10 tips för mångfald.

God Ljudmiljö

I aktivitetsbaserade kontor eller öppna landskap är ljudmiljön A och O för att kunna koncentrera sig. Ska du göra ett avancerat arbete som behöver koncentration behöver du kunna arbeta ostört. Varje gång du blir avbruten tar det cirka 25 minuter innan du får tillbaka koncentrationen. Finns det någonstans dina anställda kan stänga om sig och arbeta? Bra för alla. Och helt nödvändigt om du har en hörselnedsättning, kognitiv nedsättning, ADHD eller Autism. Då kan det också vara helt nödvändigt att få sitta i ett eget rum och arbeta.

Inkluderande kommunikation

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Har ni varit med om att informera om något och sedan blivit besviken för att det verkar som att ingen har läst om det viktiga? Vi tar till oss information på olika sätt. Oavsett hur så gillar alla när det är enkelt uttryckt. Då finns det några tips:

  • Börja med det viktigaste först.
  • Använd aktiva verb istället för passiva.
  • Och skriv gärna i punktlistor.

Fler bra tips på inkluderande kommunikation som hur ni gör film och tillgänglig och snygg layout hittar du i böckerna 10 tips för tillgänglighet och 10 tips för mångfald.

Vill ni ha fler tips på hur ert företag blir universellt utformat och tar tillvara på alla anställdas personal. Kontakta mig så berättar jag mer.

7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.