Dubbla glastak

Kombinationen kön och funktionsnedsättning är tyvärr ett recept för ett tjockare glastak. Nyligen släppte Jämställdhetsmyndigheten en rapport om Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning.  Rapporten visar tydligt att riskerna för arbetslöshet och diskriminering i arbetslivet är större om du är kvinna och har en funktionsnedsättning än om du är man med funktionsnedsättning och eller kvinna utan.  

Så här bjuder jag på en sammanfattning av rapporten med kommentarer utifrån mina egna erfarenheter. Vi börjar med hur många som har en funktionsnedsättning. I SCB stora arbetskraftsundersökning från 2018 uppskattar 12 % av den arbetsföra kvinnliga befolkningen mellan 16-64 år att de har en funktionsnedsättning. Samma siffra för män är 11 %. Jag brukar prata om att var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning och att drygt hälften av dem finns i arbetsför ålder. Det betyder att tillgänglighet är något som berör oss alla! Oavsett om det är någon närstående, en kollega eller en kund som har en funktionsnedsättning.

Trenden är att arbetslösheten sjunker för befolkningen i stort. Men det gäller inte personer med funktionsnedsättning. Siffrorna för 2018 är att arbetslösheten var:

  • 12% för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

  • 9% för personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga

  • 6% för övriga befolkningen

Och kvinnor med funktionsnedsättning drabbas hårdare på arbetsmarknaden. Till exempel är kvinnor med funktionsnedsättning oftare arbetslösa lång tid (mer än 24 månader) än män med funktionsnedsättning och kvinnor utan funktionsnedsättning. Varför är det så?

Kvinna i förgrunden som ser besviken ut. hon är i 20-års ålder med långt blont hår. I bakgrunden står två medelålders män och skakar hand och ser nöjda ut.

En del av svaret går att hitta i attityder hos arbetsgivare. Många arbetsgivare ställer sig negativa till att anställa någon som har en funktionsnedsättning. I min mening beror det ofta på fördomar. Fördomar som också gör att kvinnor med funktionsnedsättning upplever att de varit utsatta för någon typ av diskriminering eller kränkande särbehandling i större utsträckning än män med funktionsnedsättning. Nästan var femte kvinna som har en funktionsnedsättning uppger att de har mött negativa attityder hos arbetsgivaren. Men här är den goda nyheten att forskning* och min egen erfarenhet med kunder är att de företag som tidigare har haft anställda med någon funktionsnedsättning blir mer positiva och får minskade fördomar. Detsamma gäller om ledare träffar andra företag som har personer med funktionsnedsättning anställda. Det här gäller främst synliga funktionsnedsättningar. För om det gällde osynliga funktionsnedsättningar som ADHD, dyslexi och autsim så hade alla företag varit tipptopp på bemötande! Varför då kanske du undrar? Jo, osynliga funktionsnedsättningar finns med stor sannolikhet redan representerade på din arbetsplats.

Risken är alltså stor att som kvinna med funktionsnedsättning möta taskiga och rent av diskriminerande attityder. Jag kallar det för dubbla glastak.

Sedan 1 januari 2017 står det i diskrimineringslagen att alla arbetsgivare ska undersöka riskerna för diskriminering i sin verksamhet, analysera orsak, genomföra åtgärder och utvärdera åtgärderna.  Om du känner att du inte kan svara ett självklart val när det gäller tillgänglighet i sig och tillgänglighet kopplat till jämställdhet hjälper jag er gärna. Skicka ett mejl eller skriv upp dig på Månadens mångfaldstips. Då kan vi ta reda på vad just ni behöver. Kanske en tillgänglighetskoll eller utbildningar för medarbetare och chefer i att utmana fördomar och lära sig vad tillgänglig kommunikation, ledarskap, möten och rekrytering är?

5 tips för god arbetsmiljö

Följeslagare till jobbet på grund av hot från en kollega, påhittade sjukskrivningar för att dölja stora samarbetsproblem. Senaste veckan går det att läsa på DN om Dramaten och en tystnadskultur ledd av ledningen. Som tur var hör liknande arbetsförhållanden till ovanligheterna. Men en lite småsur stämning, klagomål, stress, gnäll och tyvärr också mobbningen kanske finns på din arbetsplats eller på någon du känner.

Det behöver inte vara så. Motsatsen till stress och tystnadskultur kallar jag för tillitskultur.

Hur skapar man en tillitskultur då?  Här bjuder jag på 5 tips för en god arbetsmiljö!

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

  1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra ger ett fint oxytocinspåslag. Vad är oxytocin för något då? Kort förklarat är det vårt lugn och ro-hormon. Vi mår bra och blir tillitsfulla. Nu är det så att normer gör att vi förstärker vissa och missar andra. Utan kunskap om normer och inkludering kommer du att höja vissa och faktiskt sänka andra. Ofta omedvetet. Men det händer likväl.

  2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna alltså) kommer att göra dig mindre stressad. Skaffa dig också kunskap om vilka hinder som kan finnas under fikapauser och företagsfester för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. I ett tidigare blogginlägg får du tips om vad som är viktigt att tänka på.

  3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser.

    Här gäller det för dig som ledare att verka för att alla medarbetare oavsett vem och vilka uppgifter får rätt utmaning och rätt förutsättningar. Exempel områden att ha kunskap på är riskfaktorer för psykisk ohälsa och utbrändhet, universell design i kontorsmiljö och bemötande, lagen om bristande tillgänglighet och mycket mer. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

  4. Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Tydlighet kan vara A och O för de av oss som har en funktionsnedsättning. Det är också ett exempel på något som är nödvändigt för några och bra för alla.

  5. Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

    I förlängningen handlar det om att alla känner sig trygga och kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som tillhör diskrimineringsgrunderna ofta vem de är på jobbet. Men deras studie visar också 45 % av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.  Har du koll på vad funkisnormen, fördomar om psykisk ohälsa, heteronormen, hudfärgsnormer med mera ger för hinder för att alla medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade för den de är och kan?

 

Är du nyfiken på att lära dig mer om hur du som ledare kan skapa en inkluderande tillitskultur? Skanska har haft stor nytta av personlig rådgivning. Eller gör som SBAB och ta in en föreläsning om Tillgänglighet –nödvändigt för några och bra för alla som en respektboost för alla medarbetare. Vad passar er bäst? Kontakta Futurista så tar vi reda på vad ni har mest nytta av.?

Källa: Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. https://hbr.org/2017/01/the-neuroscience-of-trust  Här har jag fokuserat på 5 av punkterna och lagt till ett inkluderingspersketiv.

5 tips för en inkluderande sommarfest!

Juni står inför dörren och sommarfesternas tid är här! I Metootider har inkluderande sommarfester blivit ännu viktigare. Därför bjuder jag på 5 tips för att alla ska ha kul och känna sig välkomna på sommarfesten. Tipsen kommer från min bok 10 tips för mångfald. Där hittar du ännu fler bra tips om sociala events.

Först och främst: Ha kul! Det låter självklart. Det är ju en sommarfest ni ska ha! Men oftast utgår vi från oss själva när vi planerar. Det vi tycker är roligt och självklart. Då händer det att vi missar andras perspektiv och behov. Och vill du ha en hälsosam arbetsmiljö är inkluderande sommarfester en pusselbit på vägen framåt.

Sommartårta med grädde, jordgubbar och blommor. I bakgrunden syns Champagneglas med bubbel i.
  1. Inbjudan: Var så tydlig du kan! Till exempel: Vilka tider gäller, eventuell klädkod, bjuds det på mat och dricka, var ska ni vara och tillgänglighet på platsen. Vi uppskattar alla att veta vad som ska hända. Det är också extra viktigt för de av oss som har autism, är ny på arbetsplatsen eller ny för svensk arbetskultur.
     
  2. Ha en alkoholfri sommarfest! Var femte person har druckit alkohol eller mer alkohol än de tänkt sig för att passa in enligt en undersökning av IQ om alkohol på jobbet. Och 8 av 10 upplever att alkohol inte är viktigt för att skapa teamkänsla i jobbsammanhang. Dessutom kommer många av vittnesmålen från Metoo från arbetsfester med alkohol. Om ni serverar alkohol se till att det finns bra och goda alkoholfria och alkoholalternativ. Och ha det alkoholfria alternativet som första val så känner sig alla mer välkomna!
     
  3.  Variera innehållet. Alla gillar olika. Ju bättre du känner dina medarbetare. Desto bättre kan du planera en sommarfest som passar alla. Och gör inte samma events varje år. Variera så känner sig fler välkomna.  Fråga gärna vad dina medarbetare skulle vilja göra. Ställ dig också frågan om alla måste vara med? Till exempel kan personer med autism tycka att det är alltför ansträngande med sociala sammanhang. En bra idé är att ge något extra till den som av olika anledningar inte kan eller vill vara med. Gärna samma summa som det kostar för övriga medarbetare per person och uppmuntra att göra något med sin partner eller själv. På så sätt visar du att du uppskattar alla medarbetare för den de är.
     
  4. Märk upp all mat. Självklarheter som kan vara avgörande för olika allergier. Har ni rutiner för att ta emot uppgifter om allergi? Det är också så skönt att slippa vara den som alltid behöver fråga vad maten innehåller. Om det står på en liten lapp så finns informationen där för de av oss som är allergiska eller inte gillar vissa saker.
     
  5. Använd mikrofon! Hyr in mikrofon om det behövs. Det blir roligare för alla om de kan höra skämten. Och apropå skämt. Läs gärna Bara ett skämt på bloggen.

Ännu fler tips för inkluderande bemötande och arrangemang hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

 

Flexkontor + mångfald = sant?

”Vi har flexibla arbetsplatser nu. Du kan sätta dig där det är ledigt. Tanken är att vi ska bli mer kreativa och flexibla”. Citatet kommer från det senaste avsnittet av SVTs kriminalserie Bron. Vi har alla hört det: Vi bygger om: Nu ska vi bli kreativa! Men är det verkligen så enkelt?

Hand som håller i en mobil som visar rött batteri. I bakgrunden syns en laptop och ett anteckningsblock

Det första som slår mig är att det är många av oss som blir lite oroliga eller stressade av att behöva välja plats att sitta varje morgon. Vi är vanemänniskor. Så även om det är fritt att sätta sig där det är ledigt väljer vi oftast att sätta oss på ungefär samma plats. Men för en del av oss är det nödvändigt. I TV-serien har huvudkaraktären Saga någon autistiskt diagnos. Många som har autism beskriver det som att dagen startar med ett fullt batteri. Varje val tar sen energi av batteriet. Då gäller det att ta bort onödiga val för att spara energin till det som är viktigt. Jag själv som har varit utbränd känner igen mig i den beskrivningen.

Så frågan är om flexkontor och mångfald fungerar tillsammans? Jag vill svara ja – Om det görs med universell design som ledstjärna. Universell design utgår från att det som är nödvändigt för någon är bra för alla. I vardagen stöter du på det när du sätter igång TV med fjärrkontrollen eller tvättar händerna med engreppsblandaren. I kontorsmiljöer handlar universell design till exempel om att skapa goda ljudmiljöer, att en del av oss behöver en fast arbetsplats för att fungera som allra bäst och att det ska vara lätt att avskärma sig när det behövs. Men det handlar också om hur vi bemöter varandra. Vilka spelregler råder på en flexibel arbetsplats? Med ett flexkontor blir det ännu viktigare att arbeta med inkluderande bemötande så att alla kan vara sig själva på jobbet.

Är du nyfiken på vad öppna kontorsmiljöer gör för mångfalden? I ett tidigare blogginlägg kan du läsa mer om hur vi möblerar kontoret påverkar vem som kan koncentrera sig på jobbet.

3 styrkor efter utbrändhet

Vi är många som har jobbat oss sjuka. Ofta är det de vassaste och mest ambitiösa som blir utbrända. Och ofta är det kvinnor. Men hur är det att komma tillbaka till jobbet efter en utbrändhet? Ser vi någon som kommer tillbaka från utbrändhet som sjuk eller som en person med nya lärdomar och livserfarenhet? Hur vi bemöter varandra påverkar vem vi blir. Starka eller svaga.

Jag är en av alla som har gått in i väggen. Sedan skolåldern körde jag på med studier, jobb, engagemang och nya idéer som jag ofta tagit på mig att driva själv. Min vana var att jobba på tills det tog stopp. Då sov jag en dag eller tre. Laddade om och var snabbt uppe på banan igen. Tills det tog stopp. För mig sa det totalstopp våren 2014.  Vägen tillbaka är krokig. Och jag kommer nog för alltid att behöva jobba runt vissa områden på grund av den hjärnskada som utbrändhet faktiskt innebär. Men jag vill visa på hur utbrändheten har gjort mig klokare på jobbet.  Det gör jag för att bryta bilden av att den som en gång varit utbränd alltid och för alltid är skör och sjuk. Här kommer 3 av mina styrkor och insikter efter utbrändheten.

Flicka som är klädd till superhjälpte i position för att flyga

Arbeta klokt

Om jag har mycket att göra ser jag till att arbeta enligt varianter på Pomodorotekniken. Fokus på en sak i taget. Telefon och sociala medier stängda. Och jag tar pauser! Ibland ett glas vatten, ibland en galen dansstund till peppig musik. Här kan du läsa om varför pauser är så viktiga. Testa själv! Ställ telefonen på stör ej, stäng ner facebook och mejlen och kör i två pass i 25 minuter med en femminuterspaus mellan. Vad du gör under pausen ska passa dig! (Med hänsyn till kollegor givetvis). Delar du kontor? Testa att köra pomodorotekniken tillsammans. Det är att arbeta som hjärnan vill. Klokt alltså.

Omtanke och uppskattning

Jag uppskattade så att min chef sa ”Jag tror på dig. Ta din tid och kom tillbaka” när jag var blev sjukskriven. Men det som var ännu viktigare var att jag verkligen kände att orden var sanna när jag kom tillbaka till jobbet. Själv förändrades jag i grunden av att bli utbränd. Tidigare var jag en person som pressade mig själv och också andra i min närhet att prestera. Nu lägger jag fokus på det som är bra och fungerar, istället för på det negativa. Jag har lättare för att förstå andra och se människor styrkor än jag innan jag blev sjuk. Mycket på grund av att jag lyssnar både till mig själv och ser mina medarbetare för vem de är och hur de mår. Och jag är noga med att visa uppskattning till människor omkring mig.

Ramar ger frihet

Jag har blivit ett stort fan av tydlighet. Men vad är tydlighet för något egentligen? Jag har många vänner som har autism som gillar att få svar på fem frågor när de ska göra en uppgift. Fem frågor som gör det lättare för alla att frigöra energi och bli mer kreativa.

  • Varför? Ha alltid gemensamma och tydliga målsättningar varför ni gör något på jobbet.
  • Vem? Vem ska göra vad? Vilken kompetens behövs?
  • Var? Är det ett möte? Var är det bäst att vara? Själv koncentrerar jag mig bäst när det är välstädat och tyst omkring mig. Innan min jobbsjuka spelade det ingen roll. Så här i efterhand tänker jag att det borde ha varit en prioriterad fråga.
  • Hur? Vad är bästa sättet att lösa uppgiften på?
  • När? Hur ser tidsplaneringen ut? Är det hårda deadlines eller är de justerbara?

När ramarna är satta ger det frihet att bli fokuserad.
Nödvändigt för några, bra för alla.

7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.