5 tips för god arbetsmiljö

Följeslagare till jobbet på grund av hot från en kollega, påhittade sjukskrivningar för att dölja stora samarbetsproblem. Senaste veckan går det att läsa på DN om Dramaten och en tystnadskultur ledd av ledningen. Som tur var hör liknande arbetsförhållanden till ovanligheterna. Men en lite småsur stämning, klagomål, stress, gnäll och tyvärr också mobbningen kanske finns på din arbetsplats eller på någon du känner.

Det behöver inte vara så. Motsatsen till stress och tystnadskultur kallar jag för tillitskultur.

Hur skapar man en tillitskultur då?  Här bjuder jag på 5 tips för en god arbetsmiljö!

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

Vem uppmuntrar du? Alttext: En ung kvinna som är rasifierad pekar på postits och förklarar för tre män i olika åldrar och en kvinna.

  1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra ger ett fint oxytocinspåslag. Vad är oxytocin för något då? Kort förklarat är det vårt lugn och ro-hormon. Vi mår bra och blir tillitsfulla. Nu är det så att normer gör att vi förstärker vissa och missar andra. Utan kunskap om normer och inkludering kommer du att höja vissa och faktiskt sänka andra. Ofta omedvetet. Men det händer likväl.

  2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna alltså) kommer att göra dig mindre stressad. Skaffa dig också kunskap om vilka hinder som kan finnas under fikapauser och företagsfester för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. I ett tidigare blogginlägg får du tips om vad som är viktigt att tänka på.

  3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser.

    Här gäller det för dig som ledare att verka för att alla medarbetare oavsett vem och vilka uppgifter får rätt utmaning och rätt förutsättningar. Exempel områden att ha kunskap på är riskfaktorer för psykisk ohälsa och utbrändhet, universell design i kontorsmiljö och bemötande, lagen om bristande tillgänglighet och mycket mer. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

  4. Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Tydlighet kan vara A och O för de av oss som har en funktionsnedsättning. Det är också ett exempel på något som är nödvändigt för några och bra för alla.

  5. Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

    I förlängningen handlar det om att alla känner sig trygga och kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som tillhör diskrimineringsgrunderna ofta vem de är på jobbet. Men deras studie visar också 45 % av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.  Har du koll på vad funkisnormen, fördomar om psykisk ohälsa, heteronormen, hudfärgsnormer med mera ger för hinder för att alla medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade för den de är och kan?

 

Är du nyfiken på att lära dig mer om hur du som ledare kan skapa en inkluderande tillitskultur? Skanska har haft stor nytta av personlig rådgivning. Eller gör som SBAB och ta in en föreläsning om Tillgänglighet –nödvändigt för några och bra för alla som en respektboost för alla medarbetare. Vad passar er bäst? Kontakta Futurista så tar vi reda på vad ni har mest nytta av.?

Källa: Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. https://hbr.org/2017/01/the-neuroscience-of-trust  Här har jag fokuserat på 5 av punkterna och lagt till ett inkluderingspersketiv.

Tillgänglighet: Bra för alla!

Jag jobbar med mottot att tillgänglighet är bra för alla. Men vad menar jag med det? Det första du tänker när du hör ordet tillgänglighet kanske är ramp. Och ramper är ju också bra för alla oss som skjuter på en barnvagn, har svårt att gå eller tungt att bära på. Här får du 4 andra exempel på hur tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. De här tipsen kallar jag för microtips. De kan verka små, men börja litet så kan du börja få syn på ännu fler områden som är nödvändiga för några och bra för alla. Och vill du ha hjälp att få alla medarbetare att bli mindre stressade, få färre missförstånd och bli mer kreativa? Kontakta mig så ser vi om Futuristas sätt att arbeta med tillgänglighet kan bli en vinst för er.

microphone.png
  • Mikrofon. ”Hör alla om jag pratar tillräckligt högt utan mikrofon?” En rätt dum fråga när man tänker efter. För alla den 1.5 miljoner människor som hör dåligt finns det många som inte ens hör frågan. Det är också ett bra exempel på funkisnormen: ”Att alla hör som jag”. Då är det fina med mikrofon att alla, oavsett hörselnedsättning, kan slappna av och höra vad föreläsaren säger eller vad chefen ska presentera.

  • Paus! Alla har vi någon gång suttit på ett möte och känt att tankarna susar iväg ut från rummet och diskussionen som pågår där. Det behöver inte ha att göra med att diskussionen är ointressant. Istället handlar det om att normalstörda hjärnor bara kan hålla koncentration i cirka 45 minuter. Efter det behöver vi en paus. För de av oss som har till exempel har ADHD, mag-eller ryggproblem, hörselnedsättning eller är nya för svenska språket är pausen helt nödvändig för att kunna fortsätta att leverera på mötet. 

  • Texta! Hur brukar du göra när du kollar på Facebook eller Linkedin? Själv skrollar jag nästan alltid förbi filmer som inte är textade. Så texta era filmer! Nödvändigt för några och bra för alla! Här hittar du en bra sida som hjälper dig med textningen: Texta mig!

  • Tillgänglig text handlar inte om att förenkla innehållet. Det handlar om att skriva så att du når fram med ditt budskap. Alla gillar ett mejl eller en rapport där man fattar direkt vad det handlar om. Oavsett vilken funktionsvariation du har: tidsbrist, dyslexi eller ny på svenska språket. Och handen på hjärtat: när hände det senast att någon aldrig hade hört talas om trots att du skrev det i senaste mejlet?  

    Det finns några knep för hur en mening blir tydlig. Här kommer ett riktigt guldkorn att börja använda på en gång: Punktlistor. Ska du skriva ett längre mejl eller underlag till ett möte? Sammanfatta innehållet i en punktlista. Och lägg punktlistan först. Det ger en överblick vad texten innehåller och om du är bra på att sammanfatta kan du göra din kollega intresserad att läsa mer. Att sammanfatta i punkter gör också att du funderar ett varv till på vad du vill förmedla. Fler tips hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

I förra veckans blogginlägg kan du läsa om för vem tillgänglighet är nödvändigt. Psst, det handlar om cirka 2 miljoner människor i Sverige. Känner du dina medarbetare och kunder tillräckligt väl? 

5 tips för en inkluderande sommarfest!

Juni står inför dörren och sommarfesternas tid är här! I Metootider har inkluderande sommarfester blivit ännu viktigare. Därför bjuder jag på 5 tips för att alla ska ha kul och känna sig välkomna på sommarfesten. Tipsen kommer från min bok 10 tips för mångfald. Där hittar du ännu fler bra tips om sociala events.

Först och främst: Ha kul! Det låter självklart. Det är ju en sommarfest ni ska ha! Men oftast utgår vi från oss själva när vi planerar. Det vi tycker är roligt och självklart. Då händer det att vi missar andras perspektiv och behov. Och vill du ha en hälsosam arbetsmiljö är inkluderande sommarfester en pusselbit på vägen framåt.

Sommartårta med grädde, jordgubbar och blommor. I bakgrunden syns Champagneglas med bubbel i.
  1. Inbjudan: Var så tydlig du kan! Till exempel: Vilka tider gäller, eventuell klädkod, bjuds det på mat och dricka, var ska ni vara och tillgänglighet på platsen. Vi uppskattar alla att veta vad som ska hända. Det är också extra viktigt för de av oss som har autism, är ny på arbetsplatsen eller ny för svensk arbetskultur.
     
  2. Ha en alkoholfri sommarfest! Var femte person har druckit alkohol eller mer alkohol än de tänkt sig för att passa in enligt en undersökning av IQ om alkohol på jobbet. Och 8 av 10 upplever att alkohol inte är viktigt för att skapa teamkänsla i jobbsammanhang. Dessutom kommer många av vittnesmålen från Metoo från arbetsfester med alkohol. Om ni serverar alkohol se till att det finns bra och goda alkoholfria och alkoholalternativ. Och ha det alkoholfria alternativet som första val så känner sig alla mer välkomna!
     
  3.  Variera innehållet. Alla gillar olika. Ju bättre du känner dina medarbetare. Desto bättre kan du planera en sommarfest som passar alla. Och gör inte samma events varje år. Variera så känner sig fler välkomna.  Fråga gärna vad dina medarbetare skulle vilja göra. Ställ dig också frågan om alla måste vara med? Till exempel kan personer med autism tycka att det är alltför ansträngande med sociala sammanhang. En bra idé är att ge något extra till den som av olika anledningar inte kan eller vill vara med. Gärna samma summa som det kostar för övriga medarbetare per person och uppmuntra att göra något med sin partner eller själv. På så sätt visar du att du uppskattar alla medarbetare för den de är.
     
  4. Märk upp all mat. Självklarheter som kan vara avgörande för olika allergier. Har ni rutiner för att ta emot uppgifter om allergi? Det är också så skönt att slippa vara den som alltid behöver fråga vad maten innehåller. Om det står på en liten lapp så finns informationen där för de av oss som är allergiska eller inte gillar vissa saker.
     
  5. Använd mikrofon! Hyr in mikrofon om det behövs. Det blir roligare för alla om de kan höra skämten. Och apropå skämt. Läs gärna Bara ett skämt på bloggen.

Ännu fler tips för inkluderande bemötande och arrangemang hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

 

5 tips för en mindre stressig arbetsplats

Det här blogginlägget handlar om förebyggande arbetet för att mindre stress och hälsosammare arbetsmiljö. Nyckeln heter tillit.

Armar i olika hudfärger uppsträkta med tummen upp

Hög tillit i organisationen ger mindre stress och högre produktivitet och ökad innovation. Varför blir det så? Jo, när vi litar på varandra bildas något som heter oxyticin i hjärnan. Oxyticinitet ger energi på jobbet, bättre samarbeten och lojala medarbetare. Dessutom ökad empati och ökad tillfredställelse med livet i stort. Ingredienserna för en framgångsrik organisation.

Men hur skapar man en tillitskultur?  Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. Här får du 5 av dem. Jag bjuder på tips om inkludering i varje punkt. Så att alla på organisationen inkluderas av tilliten.

1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra har enligt Paul J. Sak den största effekten på tillit om det händer i samband med att till exempel målet är nått eller en medarbetare kom med en bra infallsvinkel, att det kommer från medarbetare, är oväntat, personligt och gärna framför andra. Här kommer ett inkluderingstips för att bekräfta alla medarbetare. Vi är snabba på att döma varandra. Om du har en uppfattning om att en medarbetare är riktigt kompetent så kommer du att vara positivt inställd till hen och ha lätt för att ge bekräftelse och validering. Tycker du att en kollega är knepig och krånglig blir hjärnan direkt mindre mottaglig för att hen har gjort något bra. Vi föredrar dessutom människor som ser ut och tänker på samma sätt som oss själva. Det finns sätt att komma runt det här genom strukturellt och långsiktigt arbete.

Alla människor har känselspröt som känner av om människor runt omkring oss vill oss väl eller inte. Att inte känna oss som en i flocken påverkar vår hälsa. Talaren och pedagogen Anna Tebelius Bodin gör förenklingen att hjärnan antingen uppfattar andra människor som ett hot eller belöning (egentligen avsaknad av hot). Vi har dessutom 5 gånger fler nervbanor kopplade till hot än till belöning. Så här gäller det att strössla med bekräftelse och validering.

2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. I ett tidigare blogginlägg hittar du tips om sociala aktiviteter för alla. Att skapa goda relationer handlar också om att se och bekräfta varandra. Ibland med något så enkelt som ett hej.

Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna) kommer att göra dig mindre stressad.

3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser. Om du är ledare: Ta hjälp för att utmana normerna om vem som är kompetent och passande för jobbet. På så sätt kommer du att alla medarbetare verka under rätt utmaning och rätt förutsättningar. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

4.  Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Jag har många vänner som har autism som önskar att de får svar på fem frågor när de ska utföra en uppgift.  Varför? När? Hur? Vem? Var? Frågor som är nödvändiga för några och ger tydlighet till alla.

5.  Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

I förlängningen handlar det om alla kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som till diskrimineringsgrunderna vem de är på jobbet men också 45% av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.

Är du nyfiken på hur ni skapar en inkluderande tillitsfull organisation? Jag hjälper er gärna med rådgivning, strategiskt arbete och workshops.

 

3 tips nödvändigt för några bra för alla

Varför ska ett företag satsa på tillgänglighet? Förutom lagen om bristande tillgänglighet då? Jo, för att ge de bästa förutsättningarna till er personal att vara de bästa de kan vara. 2 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning. De flesta är osynliga, som dyslexi, ADHD, allergi, hörselnedsättning, synnedsättning, autism med flera. Och de finns garanterat på er arbetsplats. Om vi dessutom tänker att vi alla har olika funktionsvariationer så blir det lätt att se att det som är nödvändigt är bra för alla. Vi tänker, läser, tar till oss information och problemlöser på olika sätt.

Här får du 3 tips på vad jag menar med nödvändigt för några och bra för alla:

Introduktion för nyanställda

DOs nya film om hur hinder kan vara att starta på ett nytt jobb för de av oss som har kognitiva funktionsnedsättning.

Att börja på en ny arbetsplats är energikrävande för alla. Det är mycket att hålla reda på och vem är egentligen vem? Genom en standardiserad och tydlig introduktion som innehåller sånt som när tar vi paus och förväntas du vara med eller inte på pausen och vilken kaffekopp är ok att ta. I ett tidigare blogginlägg om inkluderande introduktion hittar du fler tips. Tips som är nödvändiga för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning eller är nya för svensk arbetskultur. Samtidigt som de är bra för alla. Vill du ha en ännu fler tips för inkluderande rekrytering? Kolla in boken 10 tips för mångfald.

God Ljudmiljö

I aktivitetsbaserade kontor eller öppna landskap är ljudmiljön A och O för att kunna koncentrera sig. Ska du göra ett avancerat arbete som behöver koncentration behöver du kunna arbeta ostört. Varje gång du blir avbruten tar det cirka 25 minuter innan du får tillbaka koncentrationen. Finns det någonstans dina anställda kan stänga om sig och arbeta? Bra för alla. Och helt nödvändigt om du har en hörselnedsättning, kognitiv nedsättning, ADHD eller Autism. Då kan det också vara helt nödvändigt att få sitta i ett eget rum och arbeta.

Inkluderande kommunikation

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Har ni varit med om att informera om något och sedan blivit besviken för att det verkar som att ingen har läst om det viktiga? Vi tar till oss information på olika sätt. Oavsett hur så gillar alla när det är enkelt uttryckt. Då finns det några tips:

  • Börja med det viktigaste först.
  • Använd aktiva verb istället för passiva.
  • Och skriv gärna i punktlistor.

Fler bra tips på inkluderande kommunikation som hur ni gör film och tillgänglig och snygg layout hittar du i böckerna 10 tips för tillgänglighet och 10 tips för mångfald.

Vill ni ha fler tips på hur ert företag blir universellt utformat och tar tillvara på alla anställdas personal. Kontakta mig så berättar jag mer.

3 styrkor efter utbrändhet

Vi är många som har jobbat oss sjuka. Ofta är det de vassaste och mest ambitiösa som blir utbrända. Och ofta är det kvinnor. Men hur är det att komma tillbaka till jobbet efter en utbrändhet? Ser vi någon som kommer tillbaka från utbrändhet som sjuk eller som en person med nya lärdomar och livserfarenhet? Hur vi bemöter varandra påverkar vem vi blir. Starka eller svaga.

Jag är en av alla som har gått in i väggen. Sedan skolåldern körde jag på med studier, jobb, engagemang och nya idéer som jag ofta tagit på mig att driva själv. Min vana var att jobba på tills det tog stopp. Då sov jag en dag eller tre. Laddade om och var snabbt uppe på banan igen. Tills det tog stopp. För mig sa det totalstopp våren 2014.  Vägen tillbaka är krokig. Och jag kommer nog för alltid att behöva jobba runt vissa områden på grund av den hjärnskada som utbrändhet faktiskt innebär. Men jag vill visa på hur utbrändheten har gjort mig klokare på jobbet.  Det gör jag för att bryta bilden av att den som en gång varit utbränd alltid och för alltid är skör och sjuk. Här kommer 3 av mina styrkor och insikter efter utbrändheten.

Flicka som är klädd till superhjälpte i position för att flyga

Arbeta klokt

Om jag har mycket att göra ser jag till att arbeta enligt varianter på Pomodorotekniken. Fokus på en sak i taget. Telefon och sociala medier stängda. Och jag tar pauser! Ibland ett glas vatten, ibland en galen dansstund till peppig musik. Här kan du läsa om varför pauser är så viktiga. Testa själv! Ställ telefonen på stör ej, stäng ner facebook och mejlen och kör i två pass i 25 minuter med en femminuterspaus mellan. Vad du gör under pausen ska passa dig! (Med hänsyn till kollegor givetvis). Delar du kontor? Testa att köra pomodorotekniken tillsammans. Det är att arbeta som hjärnan vill. Klokt alltså.

Omtanke och uppskattning

Jag uppskattade så att min chef sa ”Jag tror på dig. Ta din tid och kom tillbaka” när jag var blev sjukskriven. Men det som var ännu viktigare var att jag verkligen kände att orden var sanna när jag kom tillbaka till jobbet. Själv förändrades jag i grunden av att bli utbränd. Tidigare var jag en person som pressade mig själv och också andra i min närhet att prestera. Nu lägger jag fokus på det som är bra och fungerar, istället för på det negativa. Jag har lättare för att förstå andra och se människor styrkor än jag innan jag blev sjuk. Mycket på grund av att jag lyssnar både till mig själv och ser mina medarbetare för vem de är och hur de mår. Och jag är noga med att visa uppskattning till människor omkring mig.

Ramar ger frihet

Jag har blivit ett stort fan av tydlighet. Men vad är tydlighet för något egentligen? Jag har många vänner som har autism som gillar att få svar på fem frågor när de ska göra en uppgift. Fem frågor som gör det lättare för alla att frigöra energi och bli mer kreativa.

  • Varför? Ha alltid gemensamma och tydliga målsättningar varför ni gör något på jobbet.
  • Vem? Vem ska göra vad? Vilken kompetens behövs?
  • Var? Är det ett möte? Var är det bäst att vara? Själv koncentrerar jag mig bäst när det är välstädat och tyst omkring mig. Innan min jobbsjuka spelade det ingen roll. Så här i efterhand tänker jag att det borde ha varit en prioriterad fråga.
  • Hur? Vad är bästa sättet att lösa uppgiften på?
  • När? Hur ser tidsplaneringen ut? Är det hårda deadlines eller är de justerbara?

När ramarna är satta ger det frihet att bli fokuserad.
Nödvändigt för några, bra för alla.