5 tips för modiga ledare- för dig som vill bli en stjärna på inkludering

Nu ska jag dela med mig av några av nycklarna som leder till mindre stress, högre produktivitet och ökad innovation. Det handlar om att skapa tillit. För utan tillit ingen inkludering. Och utan inkludering ingen tillit. Varför är det så? Jo, när vi litar på varandra bildas något som heter oxyticin i hjärnan. Oxyticinitet ger energi på jobbet, bättre samarbeten och lojala medarbetare. Dessutom ökad empati och ökad tillfredställelse med livet i stort. Ingredienserna för en framgångsrik organisation.

Men hur skapar man en tillitskultur?  Och vad har det med inkluderande ledarskap att göra? Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter.  Här har jag fokuserat på 5 av punkterna och lagt till ett inkluderingspersketiv. Annars missar man målet.

Armar i olika hudfärg sträcker sina tummar upp i luften.
  1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra ger ett fint oxytinspåslag. Och enligt Paul J. Zak får bekräftelse stört effekt på tilliten om det händer i samband med att till exempel målet är nått eller en medarbetare kom med en bra infallsvinkel, att det kommer från medarbetare, är oväntat, personligt och gärna framför andra.
    Hur det lyckas hänger samman med upplevelsen av att känna sig uppskattad. Nu är det så att upplevelsen inte alltid stämmer med verkligheten. Nu är det så att normer gör att vi förstärker vissa och missar andra. Utan kunskap om normer och att inkludering innebär att det finns olika sätt för alla olika medarbetare kommer du att höja vissa och faktiskt sänka andra. Ofta omedvetet. Men det händer likväl.
  2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna alltså) kommer att göra dig mindre stressad. Skaffa dig också kunskap om vilka hinder som kan finnas under fikapauser och företagsfester för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. I tidigare blogginlägg får du tips om vad som är viktigt att tänka på.
  3. Utmanande och rätt förutsättningar.  Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser.
    Här gäller det för dig som ledare att verka för att alla medarbetare oavsett vem och vilka uppgifter får rätt utmaning och rätt förutsättningar. Exempel områden att ha kunskap på är riskfaktorer för psykisk ohälsa och utbrändhet, universell design i kontorsmiljö och bemötande, lagen om bristande tillgänglighet och mycket mer. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.
  4. Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Tydlighet kan vara A och O för de av oss som har en funktionsnedsättning. Det är också ett exempel på något som är nödvändigt för några och bra för alla.
  5. Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 
    I förlängningen handlar det om att alla känner sig trygga och kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som tillhör diskrimineringsgrunderna ofta vem de är på jobbet. Men deras studie visar också 45% av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.  Har du koll på vad funkisnormen, fördomar om psykisk ohälsa, heteronormen, hudfärgsnormer med mera ger för hinder för att alla medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade för den de är och kan?
 
Släpp loss knutarna med inkluderande ledarskap

Släpp loss knutarna med inkluderande ledarskap

Är du nyfiken på att lära dig mer om hur du som ledare kan skapa en inkluderande tillitskultur? School of Inclusion är Futuristas nya webbutbildning och är full med kunskap, tips och utmaningar på ett nytt och innovativt sätt. Skanska har haft stor nytta av rådgivning. Det kanske är något för dig med?

Kontakta oss så tar vi reda på vad ni har mest nytta av.

5 tips för en mindre stressig arbetsplats

Det här blogginlägget handlar om förebyggande arbetet för att mindre stress och hälsosammare arbetsmiljö. Nyckeln heter tillit.

Armar i olika hudfärger uppsträkta med tummen upp

Hög tillit i organisationen ger mindre stress och högre produktivitet och ökad innovation. Varför blir det så? Jo, när vi litar på varandra bildas något som heter oxyticin i hjärnan. Oxyticinitet ger energi på jobbet, bättre samarbeten och lojala medarbetare. Dessutom ökad empati och ökad tillfredställelse med livet i stort. Ingredienserna för en framgångsrik organisation.

Men hur skapar man en tillitskultur?  Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. Här får du 5 av dem. Jag bjuder på tips om inkludering i varje punkt. Så att alla på organisationen inkluderas av tilliten.

1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra har enligt Paul J. Sak den största effekten på tillit om det händer i samband med att till exempel målet är nått eller en medarbetare kom med en bra infallsvinkel, att det kommer från medarbetare, är oväntat, personligt och gärna framför andra. Här kommer ett inkluderingstips för att bekräfta alla medarbetare. Vi är snabba på att döma varandra. Om du har en uppfattning om att en medarbetare är riktigt kompetent så kommer du att vara positivt inställd till hen och ha lätt för att ge bekräftelse och validering. Tycker du att en kollega är knepig och krånglig blir hjärnan direkt mindre mottaglig för att hen har gjort något bra. Vi föredrar dessutom människor som ser ut och tänker på samma sätt som oss själva. Det finns sätt att komma runt det här genom strukturellt och långsiktigt arbete.

Alla människor har känselspröt som känner av om människor runt omkring oss vill oss väl eller inte. Att inte känna oss som en i flocken påverkar vår hälsa. Talaren och pedagogen Anna Tebelius Bodin gör förenklingen att hjärnan antingen uppfattar andra människor som ett hot eller belöning (egentligen avsaknad av hot). Vi har dessutom 5 gånger fler nervbanor kopplade till hot än till belöning. Så här gäller det att strössla med bekräftelse och validering.

2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. I ett tidigare blogginlägg hittar du tips om sociala aktiviteter för alla. Att skapa goda relationer handlar också om att se och bekräfta varandra. Ibland med något så enkelt som ett hej.

Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna) kommer att göra dig mindre stressad.

3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser. Om du är ledare: Ta hjälp för att utmana normerna om vem som är kompetent och passande för jobbet. På så sätt kommer du att alla medarbetare verka under rätt utmaning och rätt förutsättningar. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

4.  Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Jag har många vänner som har autism som önskar att de får svar på fem frågor när de ska utföra en uppgift.  Varför? När? Hur? Vem? Var? Frågor som är nödvändiga för några och ger tydlighet till alla.

5.  Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

I förlängningen handlar det om alla kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som till diskrimineringsgrunderna vem de är på jobbet men också 45% av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.

Är du nyfiken på hur ni skapar en inkluderande tillitsfull organisation? Jag hjälper er gärna med rådgivning, strategiskt arbete och workshops.

 

3 exempel på dåligt bemötande- och hur du gör istället.

två kvinnor vid ett mötesbord. Den ena personen pratar och den andra ser skeptiskt på den som pratar.

Ibland är vi för upptagna med egna tankar eller har för bråttom i mötet med en kollega eller en kund. Då är det tyvärr lätt att halka in på ett omedvetet dåligt bemötande. Många gånger är det normer som gör att vi omedvetet inte har det där goda bemötandet som vi vill ha. Så för ett bättre arbetsliv, färre omedvetna kränkningar och bättre kundbemötande bjuder jag på 5 exempel på mindre bra bemötande och på vad du kan göra istället:

  1. Ta fram mobilen när någon annan pratar. Det är så lätt hänt att tankarna vandrar när en sitter på ett möte eller träffar på någon vid kopieringsmaskinen som börjar småprata om något du inte är intresserad av. Utan att du menar det signalerar du härskartekniken synliggöra. På möten handlar det om att våra hjärnor inte kan hålla koncentrationen längre än cirka 40 minuter. Sen behöver vi en paus. Om vi inte får en paus så kommer hjärnan att söka en enklare uppgift. Just då är det lätt att ta upp telefonen. Om ni dessutom varierar innehållet och involverar alla mötesdeltagare blir det ännu lättare att låta bli telefonen. Mobilförbud däremot kan faktiskt bidra till ett sämre möte som Mia Liljeberg skriver här.

    För mötet vid kopieringsmaskinen kan ett bättre bemötande vara att berätta vad du gör på telefonen: ”Ursäkta, jag har så mycket att göra så jag passar på att läsa mejl”. Men egentligen kanske du också behöver pausen. Så varför inte lyssna en liten stund. Det kommer inte att skada dig och vem vet?- ni kanske får en bättre arbetsrelation.
     
  2. Vi läcker det vi tänker. Som yngre blev jag så många gånger bemött med en arrogant och ifrågasättande blick när jag skulle presentera en idé eller ett förslag. Ofta av äldre män. Jag läste allt som oftast av blicken som att personen tänkte att jag som är ung (och kvinna) inte kunde komma med något som han inte redan kunde. Det gjorde att jag många gånger fick en dipp i självförtroende och gjorde en sämre presentation än om jag hade blivit uppmuntrad. Dina egna fördomar och normer om potential syns i ansiktsuttrycket om du inte blir medveten om dem. Och det är fullt möjligt att lära hjärnan att olika är bra.
  3. ar kommer du ifrån? En sån oskyldig fråga som vi inte menar något illa med. Men ajaj. Så fort du inte är vit och pratar felfri svenska, blir frågan till en betoning av att du är annorlunda. Du kommer att få olika svar beroende på vilken bakgrund den som svarar har. Tänk dig en person som är född i ett land som inte längre finns, har studerat i ett annat, bildat familj i ett tredje och nu bor i ett fjärde land? Vad blir svaret då? Vill du veta vilket språk personen bryter på eller vilket dialekt hen pratar. Fråga det istället. Vänj dig av med att ställa frågan ” var kommer du ifrån” när svaret allt som oftast är irrelevant. Om du ställer frågan: acceptera alltid svaret och fråga aldrig ”Men var kommer du från egentligen?”.

För fler tips på gott bemötande hittar du i ett tidigare blogginlägg. Alla tipsen kommer från boken 10 tips för mångfald- Handbok i att skapa lönsamhet genom mångfald och inkludering.

 

Att säga hej och få en ko

Tänk så mycket ett litet hej kan göra för hur du mår eller tänker om andra. Jag hade en granne i trapphuset som barnen på gården kallade för arga gubben. Han hade skällt till någon gång. Men mest av allt gick han tyst och muttrade för sig själv. Men efter ett år av att jag hälsade på honom varje gång vi sågs kom han ut på balkongen för att prata med mig och mitt barn. Han berättade att han var alldeles ensam. Hans fru och son var döda. Sen log han upp och sa att han strax skulle komma tillbaka. En stund senare kom han ut på balkongen med en liten gosedjursko. Den hade tillhört hans son och nu ville han ge den till min 2-åring. Tänk vad ett hej kan göra.

Samma hej och hur du blir hälsad på när du kommer till jobbet på morgonen påverkar både din hälsa och hur bra hela företaget presterar. För har du någon gång handlat på vägen hem från jobbet och kassörskan har skämtat och hälsat leende på dig? Hur mår du då? Går du ut från affären och åker hem och möter de där hemma med ett leende? Eller mötte du en suring som skäller på dig för att du cyklade på trottoaren? Då sjunker humöret ett snäpp.

Samma gäller med dina kollegor. Det humör du tar med på jobbet och hälsar varandra med smittar. Om du är chef smittar du ännu mer med ditt humör. Om du som chef har en dålig och stressig morgon. Gå in på toaletten och ta några riktigt djupa andetag och fake-le ditt största leende mot dig själv i spegeln. Det lugnar andningen och kroppen och hjärnan blir mindre stressad. Annars är det stor risk att du sprider din stress och dålig humör runt dig som ett virus. Orsaken till att känslor smittar snabbare än bakterier kallas för spegelnevroner och sitter i varje människas hjärna.

Sen var det där med hur vi pratar om varandra. Att prata om den arga gubben gör att vi tänker att han är nog elak den där konstiga typen. Genom att prata om honom som gubben som inte säger hej istället blir han inte så skrämmande. Knepet ligger i att sätta personen först. Säg Mohammed som är från Somalia istället för somaliska Mohammed, Anna som är blind istället för blinda Anna eller Adam som är psykiskt sjuk istället för psykiskt sjuka Adam. Genom att tänka på hur du pratar om andra kommer du också att ändra på sättet du ser på samma personer. Mohammed, Anna och Adam får så många fler egenskaper, intressen och kompetenser om du börjar med deras namn istället för att fokusera på det som bryter normer. För samma var det ju med arga gubben: Bo som bodde på första våningen och var en ensam gammal man.

Var den förändring du vill se i världen

Det har gått ett par veckor sedan terrorn på Drottninggatan. Vad händer nu? Efter kärleksmanifestation på Sergels torg och kärleksklotter i Stockholms tunnelbana. Hur fortsätter vi att stå emot den rädsla som gör att vi misstänker människor som inte är lik dig själv? En del av svaret ligger i: På jobbet.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Så här kul kan ni ha tillsammans! Vi är alla mer lika varandra än vi först tror.

Genom att vara kollegor lär vi känna varandra och ser fler likheter och styrkor hos varandra. Det är det bästa sättet att motverka rasism och fördomar i vardagen. Men för att det ska fungera behöver företaget ha en väl synlig värdegrund och en strategi för att ta tillvara på alla medarbetare genom mångfald och inkludering.

Det finns ett tydligt samband mellan de företag som värdesätter mångfald värderar också sina medarbetare högt. Det handlar om att se varje persons nuvarande och potentiella styrkor. För att kunna göra det måste företaget ta bort hinder och istället skapa inkluderande arbetsmiljöer. Det gör att alla anställda känner uppskattning och kan visa sin fulla potential. Enligt forskning kan känslan av uppskattning eller avsaknaden av den hänga samman med kön, funktionsvariation, kulturell bakgrund eller någon annan del av identiteten. Förutom att en arbetsmiljö där alla kan känna sig viktiga och vara sig själv på jobbet är ett av de bästa sätten att bryta ner fördomar och motverka rasism är det också en bra investering.

Låt oss fortsätta stå emot rädslan som gör att vi misstänker andra. En rädsla som ger näring till högerextrema grupper och deras agenda. Du som arbetsgivare har möjligheten att bryta ner fördomar och samtidigt ge dina medarbetare möjligheten att lyfta både varandra och resultatet på samma gång. Du kan vara förändringen du vill se i världen.

Nyfiken på hur det går till?

Det kan vara ett inkluderande ledarskap, välkomnande möten eller att koppla mångfald till affärsmålen. I min bok 10 tips för mångfald (kommer den 28 april) får du mängder av konkreta tips på hur ni blir lönsamma med mångfald och inkludering.

Åsa Gustafsson

Heter alla Anders i er styrelse?

 
Män i kostym sitter på rad bredvid ett stort mötesbord 
 

För ett par veckor sedan twittrade Vice presidenten för USA Mike Pence en bild från ett möte om kvinnors mödravård. På bilden syntes en rad män i kostym vid ett långt mötesbord. Enligt uppgifter fanns en kvinna med i diskussionen. Pence verkade inte se något problematiskt med fotot. Varför blir det så? Varför är det så få kvinnor i ledningspositioner? I Allbrights rapport från 2016 pratar de om en framgång att en av fem är kvinna i börsbolagens styrelser. Men en av fem? Är det att ta vara på den bästa kompetensen för företaget? Sedan 1985 har kvinnor stått för 63-68 procent av alla som har tagit högskoleexamen. Det gör att tankarna går till att det kanske är medelmåttor som sitter i många av styrelserna?

Men varför uppfattar Mike Pence bilden på män som oproblematisk och varför är det inte färre kvinnor i börsstyrelser? Uppfattning av potential och kompetens börjar tidigt. Företaget Name IT som gör barnkläder skickade nyligen ut en reklamkampanj på mejl där de skickade olika mejl för om mottagaren har en son eller en dotter. Vad händer med föräldrarnas tankar och bemötande av sina barn när pojkar blir beskrivna med ”inbyggt självförtroende” och flickor som ”prinsessor och divor”?

Bild på pojke med text: Inbyggt självförtroende. Se hur din som sträcker på sig i en utstyrsel med inbyggt självförtroende.
Bild på flicka. Text: Den lilla prinsessan. Låt din lilla tje leva ut sina prinsessdrömmar på vårens fester.
Bild på klänningar och blusar. Text: Divadrömmar. Vårt urval av festklänningar är rena drömmen för tjejer med DIVA-drömmar.

Konsekvenserna visar sig bland annat i studier av ledarskapsutbildningar där kvinnor och män blir bedömda olika. Kvinnors ledarskapspotential bedöms utifrån exakt vad de tidigare har gjort. Eventuella misstag ses som svagheter och utvecklingsmöjligheter är inte med på kartan. Män däremot. Mäns potential blir bedömd utifrån tron om att de ska utvecklas. Misstag är mer undantag.

Förutom den totala orättvisa och förminskning av människor det här är missar företaget dessutom idéer och kompetens. Det visar sig tydligt i exemplet med managementkonsulten Sandra Lindqvist som satte ihop en aktieportfölj med enbart jämställda styrelser. Hennes portfölj steg med 52 procent sedan starten i maj 2015. En stigning trots att börsens storbolagsindex backat 3 procent.

Mångfald och jämställdhet är helt enkelt lönsamt. Vill ni förbättra samarbeten och ta tillvara på alla anställda? Futurista hjälper er med hur just ni ska bli inkluderande och öka konkurrenskraften.

* Anders vad det vanligaste namnet i börstyrelser 2014. Tio svenskklingande mansnamn toppade listan på de vanligaste namnen i ledningsgrupper. Totalt sett stod de tio vanligaste namnen för 384 män. Det är fler än de 327 kvinnor som fanns i företagsledningar totalt.  De första kvinnliga namnen kom först på sjuttonde plats för vanligaste namn: Anna och Maria. (Albright 2014)