Tillgänglighet: Bra för alla!

Jag jobbar med mottot att tillgänglighet är bra för alla. Men vad menar jag med det? Det första du tänker när du hör ordet tillgänglighet kanske är ramp. Och ramper är ju också bra för alla oss som skjuter på en barnvagn, har svårt att gå eller tungt att bära på. Här får du 4 andra exempel på hur tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. De här tipsen kallar jag för microtips. De kan verka små, men börja litet så kan du börja få syn på ännu fler områden som är nödvändiga för några och bra för alla. Och vill du ha hjälp att få alla medarbetare att bli mindre stressade, få färre missförstånd och bli mer kreativa? Kontakta mig så ser vi om Futuristas sätt att arbeta med tillgänglighet kan bli en vinst för er.

microphone.png
  • Mikrofon. ”Hör alla om jag pratar tillräckligt högt utan mikrofon?” En rätt dum fråga när man tänker efter. För alla den 1.5 miljoner människor som hör dåligt finns det många som inte ens hör frågan. Det är också ett bra exempel på funkisnormen: ”Att alla hör som jag”. Då är det fina med mikrofon att alla, oavsett hörselnedsättning, kan slappna av och höra vad föreläsaren säger eller vad chefen ska presentera.

  • Paus! Alla har vi någon gång suttit på ett möte och känt att tankarna susar iväg ut från rummet och diskussionen som pågår där. Det behöver inte ha att göra med att diskussionen är ointressant. Istället handlar det om att normalstörda hjärnor bara kan hålla koncentration i cirka 45 minuter. Efter det behöver vi en paus. För de av oss som har till exempel har ADHD, mag-eller ryggproblem, hörselnedsättning eller är nya för svenska språket är pausen helt nödvändig för att kunna fortsätta att leverera på mötet. 

  • Texta! Hur brukar du göra när du kollar på Facebook eller Linkedin? Själv skrollar jag nästan alltid förbi filmer som inte är textade. Så texta era filmer! Nödvändigt för några och bra för alla! Här hittar du en bra sida som hjälper dig med textningen: Texta mig!

  • Tillgänglig text handlar inte om att förenkla innehållet. Det handlar om att skriva så att du når fram med ditt budskap. Alla gillar ett mejl eller en rapport där man fattar direkt vad det handlar om. Oavsett vilken funktionsvariation du har: tidsbrist, dyslexi eller ny på svenska språket. Och handen på hjärtat: när hände det senast att någon aldrig hade hört talas om trots att du skrev det i senaste mejlet?  

    Det finns några knep för hur en mening blir tydlig. Här kommer ett riktigt guldkorn att börja använda på en gång: Punktlistor. Ska du skriva ett längre mejl eller underlag till ett möte? Sammanfatta innehållet i en punktlista. Och lägg punktlistan först. Det ger en överblick vad texten innehåller och om du är bra på att sammanfatta kan du göra din kollega intresserad att läsa mer. Att sammanfatta i punkter gör också att du funderar ett varv till på vad du vill förmedla. Fler tips hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

I förra veckans blogginlägg kan du läsa om för vem tillgänglighet är nödvändigt. Psst, det handlar om cirka 2 miljoner människor i Sverige. Känner du dina medarbetare och kunder tillräckligt väl? 

Tillgänglighet -för vem?

Mitt motto är att tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. Det brukar väcka en massa frågor om varför då? Vad tänker du när du hör ordet tillgänglighet? Många som jag träffar tänker på ramper och tillgängliga toaletter. Men tillgänglighet är så mycket mer. För att ge en förståelse om för vem tillgänglighet är nödvändigt ger jag här en kort introduktion om de nästan 2 miljoner människor i Sverige som har en funktionsnedsättning. Nästa vecka kommer exempel på hur tillgänglighet är bra för alla.

Människor med olika hudfärg och utseende sitter på en bänk. Några har laptops i knäna. Alla ler in i kameran.
  • 5-7% av Sveriges befolkning har dyslexi. Dyslexi är överrepresenterat bland ingenjörs-och arkitektstudenter. 40 % av selfmade millionairs i Storbritannien har dyslexi.

  •  25 % har problem med att skriva.

  •  1.4 miljoner människor i Sverige hör dåligt varav hälften av dem är under 65. Siffran har ökat de senaste åren på grund av att många som flydde från krigets Syrien har hörselskador.

  •  30% av befolkningen har allergier eller överkänslighet. Vanligaste kontaktallergierna är nickel och parfym/dofter.

  •  50 % av befolkningen över 16 år behöver glasögon. Cirka 120 000 räknas som synskadade.

  •  20-40% av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa.
    7/10 döljer sin psykiska ohälsa på jobbet.

  •  1.3 miljoner människor har nedsatt rörelse i armar eller händer

  •  130000 personer använder rullstol

  •  Cirka 3% av den vuxna befolkningen har ADHD.

  •  7 % procent av alla pojkar har den vanligaste formen röd-grön färgblindhet, hos flickor är det 1 %.

  •  Cirka 1% av befolkningen har austismspektrumsyndrom. Autismspektrumsyndrom har ersatt diagnoserna autism och aspergers syndrom. Det är lika vanligt bland kvinnor och män. 

De allra flesta funktionsnedsättningar syns alltså inte. Och finns med all sannolikhet på er arbetsplats redan. Vill ni lära er mer om tillgänglig kommunikation, arbetsmiljö, bemötande eller möten? Ring eller skicka ett mejl så kan vi se på vilket sätt Futuristas metoder för tillgänglighet passar er?

 

 

3 tips nödvändigt för några bra för alla

Varför ska ett företag satsa på tillgänglighet? Förutom lagen om bristande tillgänglighet då? Jo, för att ge de bästa förutsättningarna till er personal att vara de bästa de kan vara. 2 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning. De flesta är osynliga, som dyslexi, ADHD, allergi, hörselnedsättning, synnedsättning, autism med flera. Och de finns garanterat på er arbetsplats. Om vi dessutom tänker att vi alla har olika funktionsvariationer så blir det lätt att se att det som är nödvändigt är bra för alla. Vi tänker, läser, tar till oss information och problemlöser på olika sätt.

Här får du 3 tips på vad jag menar med nödvändigt för några och bra för alla:

Introduktion för nyanställda

DOs nya film om hur hinder kan vara att starta på ett nytt jobb för de av oss som har kognitiva funktionsnedsättning.

Att börja på en ny arbetsplats är energikrävande för alla. Det är mycket att hålla reda på och vem är egentligen vem? Genom en standardiserad och tydlig introduktion som innehåller sånt som när tar vi paus och förväntas du vara med eller inte på pausen och vilken kaffekopp är ok att ta. I ett tidigare blogginlägg om inkluderande introduktion hittar du fler tips. Tips som är nödvändiga för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning eller är nya för svensk arbetskultur. Samtidigt som de är bra för alla. Vill du ha en ännu fler tips för inkluderande rekrytering? Kolla in boken 10 tips för mångfald.

God Ljudmiljö

I aktivitetsbaserade kontor eller öppna landskap är ljudmiljön A och O för att kunna koncentrera sig. Ska du göra ett avancerat arbete som behöver koncentration behöver du kunna arbeta ostört. Varje gång du blir avbruten tar det cirka 25 minuter innan du får tillbaka koncentrationen. Finns det någonstans dina anställda kan stänga om sig och arbeta? Bra för alla. Och helt nödvändigt om du har en hörselnedsättning, kognitiv nedsättning, ADHD eller Autism. Då kan det också vara helt nödvändigt att få sitta i ett eget rum och arbeta.

Inkluderande kommunikation

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Har ni varit med om att informera om något och sedan blivit besviken för att det verkar som att ingen har läst om det viktiga? Vi tar till oss information på olika sätt. Oavsett hur så gillar alla när det är enkelt uttryckt. Då finns det några tips:

  • Börja med det viktigaste först.
  • Använd aktiva verb istället för passiva.
  • Och skriv gärna i punktlistor.

Fler bra tips på inkluderande kommunikation som hur ni gör film och tillgänglig och snygg layout hittar du i böckerna 10 tips för tillgänglighet och 10 tips för mångfald.

Vill ni ha fler tips på hur ert företag blir universellt utformat och tar tillvara på alla anställdas personal. Kontakta mig så berättar jag mer.

7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.

 

3 symtom 3 år efter utbrändheten

Det är 3 år sedan läkaren och försäkringskassan friskförklarade mig från utbrändhet och depression. Japp! Nu är jag frisk tänkte jag! Omgivningen likaså. Men så lätt är det inte.

Som egenföretagare tar jag såklart en risk att berätta det här. Men jag vet att vi är så många som upplever liknande saker och försöker dölja det både för oss själva och för kollegor och chefer. Så det här är för er. Och för dig som arbetsgivare för att lättare förstå hur ni kan skapa en arbetsmiljö för alla funktionsvariationer.

Jag hann stoppa min utbrändhet i tid och hade turen att få bra hjälp från vården, arbetsgivare och familj. Andra har fallit ännu djupare. Och ju djupare desto fler symtom och värre hjärnskada.
Här är mina 3 starkaste symtom 3 år efter:

Kvinna framför sin dator lutar huvudet i handen och blundar.
  1. Sömnbrist= tappat närminne. Ju sämre jag sover desto mer förvirrat kan det bli. Jag glömmer detaljer eller stora saker jag ska göra. För ett par veckor sedan blev det tydligt då jag bokade luncher med två olika företagsrepresentanter. Problemet var bara att jag hade sovit på akuten natten innan med allt vad det innebär (det var ingen fara). Konsekvensen blev att jag dagen efter snurrade ihop datumen och skrev att båda luncherna skulle ske i september. Oj vad jag skämdes veckan efter när min lunchträff undrade var jag var. Innan min utbrändhet hade det här inte hänt. Det gör att när det nu händer missar så tar de energi. Jag lär mig att försonas med den jag är och samtidigt alltid dubbelkolla om jag gör saker när jag sovit rejält illa. Eller ta hjälp av samarbetspartners som med förståelse kan påminna mig.
  2. Ljudkänslighet. Den här är så vanlig för så många! Innan min utbrändhet hade jag inga som helst problem med bullriga miljöer. Jag la aldrig märke till kollegor, maskiner eller trafikbuller. Numera är den värsta plats jag vet busshållplatserna på Slussen i Stockholm. För er som inte har varit på Slussen så går det att beskriva som ett betonggarage med högljudda bussar, tunnelbanan som rasslar ovanpå och avgaser som gör att det känns svårt att andas. Att byta till buss vid Slussen tar numera så mycket energi att jag inte kan planera in något mer den dagen.  Om jag ändå har ett möte som kräver bussbyte vid Slussen eller annan bullrig miljö är mitt trick att alltid ha hörlurar i öronen. Utan musik fungerar det bra som ljuddämpning.
    Ljudkänslighet gör också att jag har svårt att koncentrera mig i kontorsmiljöer eller på caféer. Det är jag inte ensam om. Våra hjärnor fungerar sällan så bra som de kan göra i öppna kontorsmiljöer. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om varför.
  3. Stökigt tar energi. Förra året testade jag att hyra en plats på ett kontor innanför tullarna i Stockholm. Kontoret var mysigt och jag gillade verkligen de andra företagarna som hyrde plats där. Så det var med stor optimism jag flyttade in. Men snabbt märkte jag att jag hade svårt att koncentrera mig. Skrivborden stod tätt vilket gav effekten att det kändes stökigt. Innan min utbrändhet tror jag att jag hade trivts riktigt bra där. Men nu fungerade det inte alls. Istället gav det mig en känsla av att pappershögarna runt om mig bara växte och växte och stal energi. Jag är långt ifrån någon pedant men ordning i både planering och runtomkring mig gör mig lugn.

Har du varit utbränd? Hur påverkar det dig idag? Dela gärna med dig av dina erfarenheter.