5 tips för en inkluderande sommarfest!

Juni står inför dörren och sommarfesternas tid är här! I Metootider har inkluderande sommarfester blivit ännu viktigare. Därför bjuder jag på 5 tips för att alla ska ha kul och känna sig välkomna på sommarfesten. Tipsen kommer från min bok 10 tips för mångfald. Där hittar du ännu fler bra tips om sociala events.

Först och främst: Ha kul! Det låter självklart. Det är ju en sommarfest ni ska ha! Men oftast utgår vi från oss själva när vi planerar. Det vi tycker är roligt och självklart. Då händer det att vi missar andras perspektiv och behov. Och vill du ha en hälsosam arbetsmiljö är inkluderande sommarfester en pusselbit på vägen framåt.

Sommartårta med grädde, jordgubbar och blommor. I bakgrunden syns Champagneglas med bubbel i.
  1. Inbjudan: Var så tydlig du kan! Till exempel: Vilka tider gäller, eventuell klädkod, bjuds det på mat och dricka, var ska ni vara och tillgänglighet på platsen. Vi uppskattar alla att veta vad som ska hända. Det är också extra viktigt för de av oss som har autism, är ny på arbetsplatsen eller ny för svensk arbetskultur.
     
  2. Ha en alkoholfri sommarfest! Var femte person har druckit alkohol eller mer alkohol än de tänkt sig för att passa in enligt en undersökning av IQ om alkohol på jobbet. Och 8 av 10 upplever att alkohol inte är viktigt för att skapa teamkänsla i jobbsammanhang. Dessutom kommer många av vittnesmålen från Metoo från arbetsfester med alkohol. Om ni serverar alkohol se till att det finns bra och goda alkoholfria och alkoholalternativ. Och ha det alkoholfria alternativet som första val så känner sig alla mer välkomna!
     
  3.  Variera innehållet. Alla gillar olika. Ju bättre du känner dina medarbetare. Desto bättre kan du planera en sommarfest som passar alla. Och gör inte samma events varje år. Variera så känner sig fler välkomna.  Fråga gärna vad dina medarbetare skulle vilja göra. Ställ dig också frågan om alla måste vara med? Till exempel kan personer med autism tycka att det är alltför ansträngande med sociala sammanhang. En bra idé är att ge något extra till den som av olika anledningar inte kan eller vill vara med. Gärna samma summa som det kostar för övriga medarbetare per person och uppmuntra att göra något med sin partner eller själv. På så sätt visar du att du uppskattar alla medarbetare för den de är.
     
  4. Märk upp all mat. Självklarheter som kan vara avgörande för olika allergier. Har ni rutiner för att ta emot uppgifter om allergi? Det är också så skönt att slippa vara den som alltid behöver fråga vad maten innehåller. Om det står på en liten lapp så finns informationen där för de av oss som är allergiska eller inte gillar vissa saker.
     
  5. Använd mikrofon! Hyr in mikrofon om det behövs. Det blir roligare för alla om de kan höra skämten. Och apropå skämt. Läs gärna Bara ett skämt på bloggen.

Ännu fler tips för inkluderande bemötande och arrangemang hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

 

Flexkontor + mångfald = sant?

”Vi har flexibla arbetsplatser nu. Du kan sätta dig där det är ledigt. Tanken är att vi ska bli mer kreativa och flexibla”. Citatet kommer från det senaste avsnittet av SVTs kriminalserie Bron. Vi har alla hört det: Vi bygger om: Nu ska vi bli kreativa! Men är det verkligen så enkelt?

Hand som håller i en mobil som visar rött batteri. I bakgrunden syns en laptop och ett anteckningsblock

Det första som slår mig är att det är många av oss som blir lite oroliga eller stressade av att behöva välja plats att sitta varje morgon. Vi är vanemänniskor. Så även om det är fritt att sätta sig där det är ledigt väljer vi oftast att sätta oss på ungefär samma plats. Men för en del av oss är det nödvändigt. I TV-serien har huvudkaraktären Saga någon autistiskt diagnos. Många som har autism beskriver det som att dagen startar med ett fullt batteri. Varje val tar sen energi av batteriet. Då gäller det att ta bort onödiga val för att spara energin till det som är viktigt. Jag själv som har varit utbränd känner igen mig i den beskrivningen.

Så frågan är om flexkontor och mångfald fungerar tillsammans? Jag vill svara ja – Om det görs med universell design som ledstjärna. Universell design utgår från att det som är nödvändigt för någon är bra för alla. I vardagen stöter du på det när du sätter igång TV med fjärrkontrollen eller tvättar händerna med engreppsblandaren. I kontorsmiljöer handlar universell design till exempel om att skapa goda ljudmiljöer, att en del av oss behöver en fast arbetsplats för att fungera som allra bäst och att det ska vara lätt att avskärma sig när det behövs. Men det handlar också om hur vi bemöter varandra. Vilka spelregler råder på en flexibel arbetsplats? Med ett flexkontor blir det ännu viktigare att arbeta med inkluderande bemötande så att alla kan vara sig själva på jobbet.

Är du nyfiken på vad öppna kontorsmiljöer gör för mångfalden? I ett tidigare blogginlägg kan du läsa mer om hur vi möblerar kontoret påverkar vem som kan koncentrera sig på jobbet.

3 styrkor efter utbrändhet

Vi är många som har jobbat oss sjuka. Ofta är det de vassaste och mest ambitiösa som blir utbrända. Och ofta är det kvinnor. Men hur är det att komma tillbaka till jobbet efter en utbrändhet? Ser vi någon som kommer tillbaka från utbrändhet som sjuk eller som en person med nya lärdomar och livserfarenhet? Hur vi bemöter varandra påverkar vem vi blir. Starka eller svaga.

Jag är en av alla som har gått in i väggen. Sedan skolåldern körde jag på med studier, jobb, engagemang och nya idéer som jag ofta tagit på mig att driva själv. Min vana var att jobba på tills det tog stopp. Då sov jag en dag eller tre. Laddade om och var snabbt uppe på banan igen. Tills det tog stopp. För mig sa det totalstopp våren 2014.  Vägen tillbaka är krokig. Och jag kommer nog för alltid att behöva jobba runt vissa områden på grund av den hjärnskada som utbrändhet faktiskt innebär. Men jag vill visa på hur utbrändheten har gjort mig klokare på jobbet.  Det gör jag för att bryta bilden av att den som en gång varit utbränd alltid och för alltid är skör och sjuk. Här kommer 3 av mina styrkor och insikter efter utbrändheten.

Flicka som är klädd till superhjälpte i position för att flyga

Arbeta klokt

Om jag har mycket att göra ser jag till att arbeta enligt varianter på Pomodorotekniken. Fokus på en sak i taget. Telefon och sociala medier stängda. Och jag tar pauser! Ibland ett glas vatten, ibland en galen dansstund till peppig musik. Här kan du läsa om varför pauser är så viktiga. Testa själv! Ställ telefonen på stör ej, stäng ner facebook och mejlen och kör i två pass i 25 minuter med en femminuterspaus mellan. Vad du gör under pausen ska passa dig! (Med hänsyn till kollegor givetvis). Delar du kontor? Testa att köra pomodorotekniken tillsammans. Det är att arbeta som hjärnan vill. Klokt alltså.

Omtanke och uppskattning

Jag uppskattade så att min chef sa ”Jag tror på dig. Ta din tid och kom tillbaka” när jag var blev sjukskriven. Men det som var ännu viktigare var att jag verkligen kände att orden var sanna när jag kom tillbaka till jobbet. Själv förändrades jag i grunden av att bli utbränd. Tidigare var jag en person som pressade mig själv och också andra i min närhet att prestera. Nu lägger jag fokus på det som är bra och fungerar, istället för på det negativa. Jag har lättare för att förstå andra och se människor styrkor än jag innan jag blev sjuk. Mycket på grund av att jag lyssnar både till mig själv och ser mina medarbetare för vem de är och hur de mår. Och jag är noga med att visa uppskattning till människor omkring mig.

Ramar ger frihet

Jag har blivit ett stort fan av tydlighet. Men vad är tydlighet för något egentligen? Jag har många vänner som har autism som gillar att få svar på fem frågor när de ska göra en uppgift. Fem frågor som gör det lättare för alla att frigöra energi och bli mer kreativa.

  • Varför? Ha alltid gemensamma och tydliga målsättningar varför ni gör något på jobbet.
  • Vem? Vem ska göra vad? Vilken kompetens behövs?
  • Var? Är det ett möte? Var är det bäst att vara? Själv koncentrerar jag mig bäst när det är välstädat och tyst omkring mig. Innan min jobbsjuka spelade det ingen roll. Så här i efterhand tänker jag att det borde ha varit en prioriterad fråga.
  • Hur? Vad är bästa sättet att lösa uppgiften på?
  • När? Hur ser tidsplaneringen ut? Är det hårda deadlines eller är de justerbara?

När ramarna är satta ger det frihet att bli fokuserad.
Nödvändigt för några, bra för alla.

7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.

 

3 exempel på dåligt bemötande- och hur du gör istället.

två kvinnor vid ett mötesbord. Den ena personen pratar och den andra ser skeptiskt på den som pratar.

Ibland är vi för upptagna med egna tankar eller har för bråttom i mötet med en kollega eller en kund. Då är det tyvärr lätt att halka in på ett omedvetet dåligt bemötande. Många gånger är det normer som gör att vi omedvetet inte har det där goda bemötandet som vi vill ha. Så för ett bättre arbetsliv, färre omedvetna kränkningar och bättre kundbemötande bjuder jag på 5 exempel på mindre bra bemötande och på vad du kan göra istället:

  1. Ta fram mobilen när någon annan pratar. Det är så lätt hänt att tankarna vandrar när en sitter på ett möte eller träffar på någon vid kopieringsmaskinen som börjar småprata om något du inte är intresserad av. Utan att du menar det signalerar du härskartekniken synliggöra. På möten handlar det om att våra hjärnor inte kan hålla koncentrationen längre än cirka 40 minuter. Sen behöver vi en paus. Om vi inte får en paus så kommer hjärnan att söka en enklare uppgift. Just då är det lätt att ta upp telefonen. Om ni dessutom varierar innehållet och involverar alla mötesdeltagare blir det ännu lättare att låta bli telefonen. Mobilförbud däremot kan faktiskt bidra till ett sämre möte som Mia Liljeberg skriver här.

    För mötet vid kopieringsmaskinen kan ett bättre bemötande vara att berätta vad du gör på telefonen: ”Ursäkta, jag har så mycket att göra så jag passar på att läsa mejl”. Men egentligen kanske du också behöver pausen. Så varför inte lyssna en liten stund. Det kommer inte att skada dig och vem vet?- ni kanske får en bättre arbetsrelation.
     
  2. Vi läcker det vi tänker. Som yngre blev jag så många gånger bemött med en arrogant och ifrågasättande blick när jag skulle presentera en idé eller ett förslag. Ofta av äldre män. Jag läste allt som oftast av blicken som att personen tänkte att jag som är ung (och kvinna) inte kunde komma med något som han inte redan kunde. Det gjorde att jag många gånger fick en dipp i självförtroende och gjorde en sämre presentation än om jag hade blivit uppmuntrad. Dina egna fördomar och normer om potential syns i ansiktsuttrycket om du inte blir medveten om dem. Och det är fullt möjligt att lära hjärnan att olika är bra.
  3. ar kommer du ifrån? En sån oskyldig fråga som vi inte menar något illa med. Men ajaj. Så fort du inte är vit och pratar felfri svenska, blir frågan till en betoning av att du är annorlunda. Du kommer att få olika svar beroende på vilken bakgrund den som svarar har. Tänk dig en person som är född i ett land som inte längre finns, har studerat i ett annat, bildat familj i ett tredje och nu bor i ett fjärde land? Vad blir svaret då? Vill du veta vilket språk personen bryter på eller vilket dialekt hen pratar. Fråga det istället. Vänj dig av med att ställa frågan ” var kommer du ifrån” när svaret allt som oftast är irrelevant. Om du ställer frågan: acceptera alltid svaret och fråga aldrig ”Men var kommer du från egentligen?”.

För fler tips på gott bemötande hittar du i ett tidigare blogginlägg. Alla tipsen kommer från boken 10 tips för mångfald- Handbok i att skapa lönsamhet genom mångfald och inkludering.

 

Att säga hej och få en ko

Tänk så mycket ett litet hej kan göra för hur du mår eller tänker om andra. Jag hade en granne i trapphuset som barnen på gården kallade för arga gubben. Han hade skällt till någon gång. Men mest av allt gick han tyst och muttrade för sig själv. Men efter ett år av att jag hälsade på honom varje gång vi sågs kom han ut på balkongen för att prata med mig och mitt barn. Han berättade att han var alldeles ensam. Hans fru och son var döda. Sen log han upp och sa att han strax skulle komma tillbaka. En stund senare kom han ut på balkongen med en liten gosedjursko. Den hade tillhört hans son och nu ville han ge den till min 2-åring. Tänk vad ett hej kan göra.

Samma hej och hur du blir hälsad på när du kommer till jobbet på morgonen påverkar både din hälsa och hur bra hela företaget presterar. För har du någon gång handlat på vägen hem från jobbet och kassörskan har skämtat och hälsat leende på dig? Hur mår du då? Går du ut från affären och åker hem och möter de där hemma med ett leende? Eller mötte du en suring som skäller på dig för att du cyklade på trottoaren? Då sjunker humöret ett snäpp.

Samma gäller med dina kollegor. Det humör du tar med på jobbet och hälsar varandra med smittar. Om du är chef smittar du ännu mer med ditt humör. Om du som chef har en dålig och stressig morgon. Gå in på toaletten och ta några riktigt djupa andetag och fake-le ditt största leende mot dig själv i spegeln. Det lugnar andningen och kroppen och hjärnan blir mindre stressad. Annars är det stor risk att du sprider din stress och dålig humör runt dig som ett virus. Orsaken till att känslor smittar snabbare än bakterier kallas för spegelnevroner och sitter i varje människas hjärna.

Sen var det där med hur vi pratar om varandra. Att prata om den arga gubben gör att vi tänker att han är nog elak den där konstiga typen. Genom att prata om honom som gubben som inte säger hej istället blir han inte så skrämmande. Knepet ligger i att sätta personen först. Säg Mohammed som är från Somalia istället för somaliska Mohammed, Anna som är blind istället för blinda Anna eller Adam som är psykiskt sjuk istället för psykiskt sjuka Adam. Genom att tänka på hur du pratar om andra kommer du också att ändra på sättet du ser på samma personer. Mohammed, Anna och Adam får så många fler egenskaper, intressen och kompetenser om du börjar med deras namn istället för att fokusera på det som bryter normer. För samma var det ju med arga gubben: Bo som bodde på första våningen och var en ensam gammal man.