Tillgänglighet -för vem?

Mitt motto är att tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. Det brukar väcka en massa frågor om varför då? Vad tänker du när du hör ordet tillgänglighet? Många som jag träffar tänker på ramper och tillgängliga toaletter. Men tillgänglighet är så mycket mer. För att ge en förståelse om för vem tillgänglighet är nödvändigt ger jag här en kort introduktion om de nästan 2 miljoner människor i Sverige som har en funktionsnedsättning. Nästa vecka kommer exempel på hur tillgänglighet är bra för alla.

Människor med olika hudfärg och utseende sitter på en bänk. Några har laptops i knäna. Alla ler in i kameran.
  • 5-7% av Sveriges befolkning har dyslexi. Dyslexi är överrepresenterat bland ingenjörs-och arkitektstudenter. 40 % av selfmade millionairs i Storbritannien har dyslexi.

  •  25 % har problem med att skriva.

  •  1.4 miljoner människor i Sverige hör dåligt varav hälften av dem är under 65. Siffran har ökat de senaste åren på grund av att många som flydde från krigets Syrien har hörselskador.

  •  30% av befolkningen har allergier eller överkänslighet. Vanligaste kontaktallergierna är nickel och parfym/dofter.

  •  50 % av befolkningen över 16 år behöver glasögon. Cirka 120 000 räknas som synskadade.

  •  20-40% av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa.
    7/10 döljer sin psykiska ohälsa på jobbet.

  •  1.3 miljoner människor har nedsatt rörelse i armar eller händer

  •  130000 personer använder rullstol

  •  Cirka 3% av den vuxna befolkningen har ADHD.

  •  7 % procent av alla pojkar har den vanligaste formen röd-grön färgblindhet, hos flickor är det 1 %.

  •  Cirka 1% av befolkningen har austismspektrumsyndrom. Autismspektrumsyndrom har ersatt diagnoserna autism och aspergers syndrom. Det är lika vanligt bland kvinnor och män. 

De allra flesta funktionsnedsättningar syns alltså inte. Och finns med all sannolikhet på er arbetsplats redan. Vill ni lära er mer om tillgänglig kommunikation, arbetsmiljö, bemötande eller möten? Ring eller skicka ett mejl så kan vi se på vilket sätt Futuristas metoder för tillgänglighet passar er?

 

 

3 tips nödvändigt för några bra för alla

Varför ska ett företag satsa på tillgänglighet? Förutom lagen om bristande tillgänglighet då? Jo, för att ge de bästa förutsättningarna till er personal att vara de bästa de kan vara. 2 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning. De flesta är osynliga, som dyslexi, ADHD, allergi, hörselnedsättning, synnedsättning, autism med flera. Och de finns garanterat på er arbetsplats. Om vi dessutom tänker att vi alla har olika funktionsvariationer så blir det lätt att se att det som är nödvändigt är bra för alla. Vi tänker, läser, tar till oss information och problemlöser på olika sätt.

Här får du 3 tips på vad jag menar med nödvändigt för några och bra för alla:

Introduktion för nyanställda

DOs nya film om hur hinder kan vara att starta på ett nytt jobb för de av oss som har kognitiva funktionsnedsättning.

Att börja på en ny arbetsplats är energikrävande för alla. Det är mycket att hålla reda på och vem är egentligen vem? Genom en standardiserad och tydlig introduktion som innehåller sånt som när tar vi paus och förväntas du vara med eller inte på pausen och vilken kaffekopp är ok att ta. I ett tidigare blogginlägg om inkluderande introduktion hittar du fler tips. Tips som är nödvändiga för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning eller är nya för svensk arbetskultur. Samtidigt som de är bra för alla. Vill du ha en ännu fler tips för inkluderande rekrytering? Kolla in boken 10 tips för mångfald.

God Ljudmiljö

I aktivitetsbaserade kontor eller öppna landskap är ljudmiljön A och O för att kunna koncentrera sig. Ska du göra ett avancerat arbete som behöver koncentration behöver du kunna arbeta ostört. Varje gång du blir avbruten tar det cirka 25 minuter innan du får tillbaka koncentrationen. Finns det någonstans dina anställda kan stänga om sig och arbeta? Bra för alla. Och helt nödvändigt om du har en hörselnedsättning, kognitiv nedsättning, ADHD eller Autism. Då kan det också vara helt nödvändigt att få sitta i ett eget rum och arbeta.

Inkluderande kommunikation

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Har ni varit med om att informera om något och sedan blivit besviken för att det verkar som att ingen har läst om det viktiga? Vi tar till oss information på olika sätt. Oavsett hur så gillar alla när det är enkelt uttryckt. Då finns det några tips:

  • Börja med det viktigaste först.
  • Använd aktiva verb istället för passiva.
  • Och skriv gärna i punktlistor.

Fler bra tips på inkluderande kommunikation som hur ni gör film och tillgänglig och snygg layout hittar du i böckerna 10 tips för tillgänglighet och 10 tips för mångfald.

Vill ni ha fler tips på hur ert företag blir universellt utformat och tar tillvara på alla anställdas personal. Kontakta mig så berättar jag mer.

Öppet kontorslandskap eller enskilt kontor?

Vad har kontorsmiljön att göra med mångfald? Hur ni möblerar och inreder era kontor påverkar hur öppna ni är för olika personligheter och bakgrunder. Vi är alla olika och föredrar att arbeta på olika sätt. En del vill sitta i eget rum och andra tillsammans med kollegor. En mixad kontorsmiljö minskar också stressnivåerna och ger alla anställda förutsättningar att vara som bra som de kan vara.

Numera är det väldigt populärt med öppna kontorslandskap. Men det kan vara bra att veta att ju mer avancerad arbetsuppgift desto viktigare blir det att få sitta tyst och lugnt.

Det finns studier som visar att effektiviteten hos anställda i stora kontorslandskap sjunker med upp till 66 procent jämfört med att sitta själv och jobba. Det har att göra med att för varje gång du blir avbruten i ditt jobb tar det cirka 20-25 minuter att få tillbaka din tidigare koncentration. Dessutom kan en normalstörd* hjärna hålla max 7 saker i huvudet samtidigt. Det innebär att om två personer pratar i telefon är det två saker, att två personer pratar med varandra en till, att det smattrar på flera tangentbord bredvid ännu ett och så vidare. Hur mycket koncentration blir kvar till att fokusera på den svåra uppgiften?  Och hur mycket stress och oro bidrar det till?

Person framför dator som ser trött ut. Hen sitter i ett kontorslandskap.

Det finns såklart fördelar med att dela kontor med andra som jobbar inom samma område. Fördelar som att hjälpa varandra med problem och inspireras till nya lösningar av att höra varandras diskussioner. Här gäller det att matcha behoven hos personalen och arbetsuppgifterna med rätt kontorsmiljö så långt det är möjligt.

För personer med autism eller ADHD kan det vara helt avgörande att ha ett eget rum för att ha ork att vara så bra som man kan vara. Det handlar om att det som upplevs som oproblematiskt bakgrundsbrus för många andra kan äta upp batteriet för många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I en stimmig arbetsmiljö blir det sällan någon energi kvar till att utföra själva arbetsuppgiften.

Vill du veta mer om hur du skapar inkluderande arbetsmiljöer som tar tillvara på all kompetens och får personalen att må bättre? Jag kan hjälpa er att ta vara på kompetens och personal genom att arbeta med mångfald.  Dessutom skriver jag just nu en tipsbok om hur företag kan bli bättre på mångfald. Boken kommer i början av hösten.