7/10 döljer psykisk ohälsa för omgivningen

Att vara deprimerad, ha ångest eller panikångest är förknippat med skam. Men den skammen kommer delvis från hur vi pratar om personer med psykisk ohälsa. Är det något som är fullt normalt? Något som vi alla kan drabbas av, högpresterande likväl som soffpotatisen? Eller ser vi på dem av oss som är har psykisk ohälsa som svaghet och något som kanske går att träna sig frisk ifrån?

En person frågar: Are you okey? Den andre svarar: i'm fine men har ett svart monster som håller i hen bakifrån. På den svart monsterfiguren står det help, pain, sad, depression.

Vi är alla fyllda med fördomar om personer med psykisk ohälsa. Det gör att vi döljer när vi mår sämre. Det kostar individen i att den mår ännu sämre. Men det kostar även företaget som har en medarbetare som har psykisk ohälsa. Sjukskrivningar är det första vi tänker på. Men all den tid vi lägger på att dölja så kallade svagheter på jobbet är tid vi istället skulle ha lagt på att jobba.

Så för att lätta på skammen och förändra vår syn på psykisk ohälsa bjuder jag här på ett enkelt sätt som du kan påverka dina egna fördomar. Och inte bara om psykisk ohälsa.

Testa att säga Sara som är döv och jämför det med döva Sara.

Eller barn som kommit ensamma och Ensamkommande barn.

Att säga namnet eller personen först kallas för people first languge. Det förbättrar inte bara ditt bemötande av andra. Hur vi pratar om varandra påverkar också hur vi ser på varandra. En spännande studie på just bemötande av och fördomar om personer med psykisk ohälsa är gjord av Haag Granello och Gibbs har gjorts en studie och testat fördomar och bemötande av personer med psykisk ohälsa. Forskarna samlade en grupp frivilliga som de delade in i grupp A och B. Grupp A fick prata om psykiskt sjuka personer och grupp B pratade om personer med psykiska sjukdomar. Efter en stund fick alla deltagare träffa personer med psykisk ohälsa i en form av speeddating. Åter i grupperna skulle de beskriva sitt möte.

Nu kommer vi till det spännande: Grupp B som hade pratat om psykiskt sjuka personer beskrev personerna de mött med få och ofta mindre positiva ord. Grupp A som hade fått prata om personer med psykisk sjukdom beskrev människorna positivt med många fler detaljer om vad jobbade med, familj, intressen…

De hade alltså mött samma personer. Att du riskeras att förminskas till din sjukdom om du berättar om den är också en av förklaringarna till att 7/10 med psykisk ohälsa döljer det för omgivning. Så var observant på hur du själv tänker och pratar om andra. Du kan påverka dina egna fördomar och göra dig mer öppen för olikheter.

 

3 exempel på dåligt bemötande- och hur du gör istället.

två kvinnor vid ett mötesbord. Den ena personen pratar och den andra ser skeptiskt på den som pratar.

Ibland är vi för upptagna med egna tankar eller har för bråttom i mötet med en kollega eller en kund. Då är det tyvärr lätt att halka in på ett omedvetet dåligt bemötande. Många gånger är det normer som gör att vi omedvetet inte har det där goda bemötandet som vi vill ha. Så för ett bättre arbetsliv, färre omedvetna kränkningar och bättre kundbemötande bjuder jag på 5 exempel på mindre bra bemötande och på vad du kan göra istället:

  1. Ta fram mobilen när någon annan pratar. Det är så lätt hänt att tankarna vandrar när en sitter på ett möte eller träffar på någon vid kopieringsmaskinen som börjar småprata om något du inte är intresserad av. Utan att du menar det signalerar du härskartekniken synliggöra. På möten handlar det om att våra hjärnor inte kan hålla koncentrationen längre än cirka 40 minuter. Sen behöver vi en paus. Om vi inte får en paus så kommer hjärnan att söka en enklare uppgift. Just då är det lätt att ta upp telefonen. Om ni dessutom varierar innehållet och involverar alla mötesdeltagare blir det ännu lättare att låta bli telefonen. Mobilförbud däremot kan faktiskt bidra till ett sämre möte som Mia Liljeberg skriver här.

    För mötet vid kopieringsmaskinen kan ett bättre bemötande vara att berätta vad du gör på telefonen: ”Ursäkta, jag har så mycket att göra så jag passar på att läsa mejl”. Men egentligen kanske du också behöver pausen. Så varför inte lyssna en liten stund. Det kommer inte att skada dig och vem vet?- ni kanske får en bättre arbetsrelation.
     
  2. Vi läcker det vi tänker. Som yngre blev jag så många gånger bemött med en arrogant och ifrågasättande blick när jag skulle presentera en idé eller ett förslag. Ofta av äldre män. Jag läste allt som oftast av blicken som att personen tänkte att jag som är ung (och kvinna) inte kunde komma med något som han inte redan kunde. Det gjorde att jag många gånger fick en dipp i självförtroende och gjorde en sämre presentation än om jag hade blivit uppmuntrad. Dina egna fördomar och normer om potential syns i ansiktsuttrycket om du inte blir medveten om dem. Och det är fullt möjligt att lära hjärnan att olika är bra.
  3. ar kommer du ifrån? En sån oskyldig fråga som vi inte menar något illa med. Men ajaj. Så fort du inte är vit och pratar felfri svenska, blir frågan till en betoning av att du är annorlunda. Du kommer att få olika svar beroende på vilken bakgrund den som svarar har. Tänk dig en person som är född i ett land som inte längre finns, har studerat i ett annat, bildat familj i ett tredje och nu bor i ett fjärde land? Vad blir svaret då? Vill du veta vilket språk personen bryter på eller vilket dialekt hen pratar. Fråga det istället. Vänj dig av med att ställa frågan ” var kommer du ifrån” när svaret allt som oftast är irrelevant. Om du ställer frågan: acceptera alltid svaret och fråga aldrig ”Men var kommer du från egentligen?”.

För fler tips på gott bemötande hittar du i ett tidigare blogginlägg. Alla tipsen kommer från boken 10 tips för mångfald- Handbok i att skapa lönsamhet genom mångfald och inkludering.

 

3 symtom 3 år efter utbrändheten

Det är 3 år sedan läkaren och försäkringskassan friskförklarade mig från utbrändhet och depression. Japp! Nu är jag frisk tänkte jag! Omgivningen likaså. Men så lätt är det inte.

Som egenföretagare tar jag såklart en risk att berätta det här. Men jag vet att vi är så många som upplever liknande saker och försöker dölja det både för oss själva och för kollegor och chefer. Så det här är för er. Och för dig som arbetsgivare för att lättare förstå hur ni kan skapa en arbetsmiljö för alla funktionsvariationer.

Jag hann stoppa min utbrändhet i tid och hade turen att få bra hjälp från vården, arbetsgivare och familj. Andra har fallit ännu djupare. Och ju djupare desto fler symtom och värre hjärnskada.
Här är mina 3 starkaste symtom 3 år efter:

Kvinna framför sin dator lutar huvudet i handen och blundar.
  1. Sömnbrist= tappat närminne. Ju sämre jag sover desto mer förvirrat kan det bli. Jag glömmer detaljer eller stora saker jag ska göra. För ett par veckor sedan blev det tydligt då jag bokade luncher med två olika företagsrepresentanter. Problemet var bara att jag hade sovit på akuten natten innan med allt vad det innebär (det var ingen fara). Konsekvensen blev att jag dagen efter snurrade ihop datumen och skrev att båda luncherna skulle ske i september. Oj vad jag skämdes veckan efter när min lunchträff undrade var jag var. Innan min utbrändhet hade det här inte hänt. Det gör att när det nu händer missar så tar de energi. Jag lär mig att försonas med den jag är och samtidigt alltid dubbelkolla om jag gör saker när jag sovit rejält illa. Eller ta hjälp av samarbetspartners som med förståelse kan påminna mig.
  2. Ljudkänslighet. Den här är så vanlig för så många! Innan min utbrändhet hade jag inga som helst problem med bullriga miljöer. Jag la aldrig märke till kollegor, maskiner eller trafikbuller. Numera är den värsta plats jag vet busshållplatserna på Slussen i Stockholm. För er som inte har varit på Slussen så går det att beskriva som ett betonggarage med högljudda bussar, tunnelbanan som rasslar ovanpå och avgaser som gör att det känns svårt att andas. Att byta till buss vid Slussen tar numera så mycket energi att jag inte kan planera in något mer den dagen.  Om jag ändå har ett möte som kräver bussbyte vid Slussen eller annan bullrig miljö är mitt trick att alltid ha hörlurar i öronen. Utan musik fungerar det bra som ljuddämpning.
    Ljudkänslighet gör också att jag har svårt att koncentrera mig i kontorsmiljöer eller på caféer. Det är jag inte ensam om. Våra hjärnor fungerar sällan så bra som de kan göra i öppna kontorsmiljöer. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om varför.
  3. Stökigt tar energi. Förra året testade jag att hyra en plats på ett kontor innanför tullarna i Stockholm. Kontoret var mysigt och jag gillade verkligen de andra företagarna som hyrde plats där. Så det var med stor optimism jag flyttade in. Men snabbt märkte jag att jag hade svårt att koncentrera mig. Skrivborden stod tätt vilket gav effekten att det kändes stökigt. Innan min utbrändhet tror jag att jag hade trivts riktigt bra där. Men nu fungerade det inte alls. Istället gav det mig en känsla av att pappershögarna runt om mig bara växte och växte och stal energi. Jag är långt ifrån någon pedant men ordning i både planering och runtomkring mig gör mig lugn.

Har du varit utbränd? Hur påverkar det dig idag? Dela gärna med dig av dina erfarenheter.

 

5 tips för en inkluderande kick-off

Är du tillbaka från semestern och ska planera kick-off för dina medarbetare? Då bjuder jag på 5 tips för att alla medarbetare ska känna sig peppade inför hösten.

Först och främst: Ha kul! Det låter självklart. Men vi utgår ofta från oss själva när vi planerar. Och då händer det ofta att vi missar andras perspektiv. Och vill du ha en kreativ och hälsosam arbetsmiljö är inkludering vägen framåt.

 
Människor med olika ursprung sitter på rad på golvet. Pratar, skrattar och pekar på laptops som en del har i sina knän.
 
  1. Var så tydlig du kan när du bjuder in till kick-off. Svara på fem frågor: Vem, var, när, hur och så den viktigaste: Varför? Frågorna kommer från att många personer som har autism gärna vill ha svar på frågorna inför en uppgift. Men alla uppskattar vi att veta vad som ska hända. Ännu viktigare blir det för den som är ny i arbetslivet, ny på arbetsplatsen eller ny för svensk arbetskultur.
     
  2. Var i en lokal som alla kan ta sig till och känna sig välkomna i. Tänk på personer som använder rullstol, mikrofon, eventuellt störande ljud, rökning och möjligheten att ta sig kollektiv till platsen.
     
  3. Ha en alkoholfri kick-off! Var femte person har druckit alkohol eller mer alkohol än de tänkt sig för att passa in enligt en undersökning av IQ om alkohol på jobbet. Och 8 av 10 upplever att alkohol inte är viktigt för att skapa teamkänsla i jobbsammanhang. Så alkoholfritt är ett bra exempel på det som är nödvändigt för några är bra för alla!
     
  4. Variera innehållet. Alla gillar olika. Ju bättre du känner dina medarbetare. Desto bättre kan du planera en kick-off som passar alla. Och gör inte samma events varje år. Variera så känner sig fler välkomna.  Är du ny chef eller har nya medarbetare och vill samla gruppen? Här tipsar tidningen chef om ett upplägg som är varierande i storgrupp och små grupper. Ännu fler tips för variation hittar du i boken 10 tips för mångfald.
     
  5. Läs upp allt. Ha som vana att alltid låta en frivillig läsa upp instruktioner till en gruppdiskussion och läs alltid upp det ni skriver upp på whiteboard och blädderblock. Det gör att alla känner sig trygga och kan vara med oavsett dyslexi, synnedsättning, långsam läsare eller ny på svenska språket.

Ännu fler tips för inkluderande spelregler, gott bemötande och välkomnande möten hittar du här på bloggen och  i boken 10 tips för mångfald- Praktisk handbok i att skapa lönsamhet genom mångfald och inkludering.

 

 

Att säga hej och få en ko

Tänk så mycket ett litet hej kan göra för hur du mår eller tänker om andra. Jag hade en granne i trapphuset som barnen på gården kallade för arga gubben. Han hade skällt till någon gång. Men mest av allt gick han tyst och muttrade för sig själv. Men efter ett år av att jag hälsade på honom varje gång vi sågs kom han ut på balkongen för att prata med mig och mitt barn. Han berättade att han var alldeles ensam. Hans fru och son var döda. Sen log han upp och sa att han strax skulle komma tillbaka. En stund senare kom han ut på balkongen med en liten gosedjursko. Den hade tillhört hans son och nu ville han ge den till min 2-åring. Tänk vad ett hej kan göra.

Samma hej och hur du blir hälsad på när du kommer till jobbet på morgonen påverkar både din hälsa och hur bra hela företaget presterar. För har du någon gång handlat på vägen hem från jobbet och kassörskan har skämtat och hälsat leende på dig? Hur mår du då? Går du ut från affären och åker hem och möter de där hemma med ett leende? Eller mötte du en suring som skäller på dig för att du cyklade på trottoaren? Då sjunker humöret ett snäpp.

Samma gäller med dina kollegor. Det humör du tar med på jobbet och hälsar varandra med smittar. Om du är chef smittar du ännu mer med ditt humör. Om du som chef har en dålig och stressig morgon. Gå in på toaletten och ta några riktigt djupa andetag och fake-le ditt största leende mot dig själv i spegeln. Det lugnar andningen och kroppen och hjärnan blir mindre stressad. Annars är det stor risk att du sprider din stress och dålig humör runt dig som ett virus. Orsaken till att känslor smittar snabbare än bakterier kallas för spegelnevroner och sitter i varje människas hjärna.

Sen var det där med hur vi pratar om varandra. Att prata om den arga gubben gör att vi tänker att han är nog elak den där konstiga typen. Genom att prata om honom som gubben som inte säger hej istället blir han inte så skrämmande. Knepet ligger i att sätta personen först. Säg Mohammed som är från Somalia istället för somaliska Mohammed, Anna som är blind istället för blinda Anna eller Adam som är psykiskt sjuk istället för psykiskt sjuka Adam. Genom att tänka på hur du pratar om andra kommer du också att ändra på sättet du ser på samma personer. Mohammed, Anna och Adam får så många fler egenskaper, intressen och kompetenser om du börjar med deras namn istället för att fokusera på det som bryter normer. För samma var det ju med arga gubben: Bo som bodde på första våningen och var en ensam gammal man.

Ska Almedalen bli tillgängligt i år?

Årets Almedalen är runt hörnet och det är hög tid att planera detaljerna i olika arrangemang och seminarier. Ska ni ha en presentation, en paneldebatt eller ett mingel? Här kommer några tips på hur ni når ut med ert budskap bättre och får en större publik. Allt genom att bli mer tillgänglig för alla funktionsvariationer.

Först
Visst har ni bokat en tillgänglig lokal? Kolla gärna Myndigheten för delaktighets checklista. I år har Almedalsveckan dessutom lagt fokus på att arrangemangen ska vara tillgängliga för alla. Så i år ska vi väl få ett tillgänglighet Almedalen.

Om ni har bokat en lokal med hörslinga är det viktigt att ha koll på att den fungerar. Tidigare år har det varit stora brister i utlovade hörslingor. Med hörslingor som inte var påslagna eller inte fungerade var det många som fick vända i dörren. Tummen upp för er som ordnade det då och heja er som fixar det i år! Kolla också på Hörselskadades riksförbunds checklista för en bra ljudmiljö i Almedalen. En bra ljudmiljö gör att koncentrationen går till att ta till sig budskapet istället för att fokusera på att höra vad det är som sägs.

Håll ett parfymfritt arrangemang! Uppmuntra redan i inbjudan att lämna parfymer och starka lukter hemma. Informera de som ska sitta i en panel att inte ha starka dofter på sig.

Boka teckenspråkstolk! Att ha teckenspråkstolk på ert arrangemang utstrålar att ni är moderna och inkluderande. Här hittar du hur du bokar teckenspråkstolk i Almedalen. 

Under arrangemanget

Välkomna med ett leende! Berätta kort vad som ska hända och hur lång tid det kommer att ta. Vill ni ha frågor under presentationerna eller i slutet av dem? Sammanfatta gärna det ni planerar att säga i början och tryck upp det i ett informationsblad. Där kan ni också skriva ut en eventuell ordlista.

  • Använd mick! Se till att det finns bärbara mickar för frågor och kommentarer. Det är inte att rekommendera att en person har en mikrofon och upprepar det andra säger.  Undvik att ställa frågan: Hör alla? En rätt dum fråga eftersom den som inte hör utan mick inte kan svara på frågan.
  • Satsa på tydlig kommunikation. Människor kan lyssna till vad en person talar om i 10 minuter sedan faller koncentrationen. Hur löser ni det? Uppmuntra variation på presentationer och betona vikten av att hålla tiden i paneldiskussioner. Vad är det för vits att fortsätta prata om de flesta har slutat att lyssna? Variera gärna med film (kom ihåg att texta) och bilder.
  • Läs upp allt som står skrivet på whiteboard, papper eller powerpoint.
  • Möblera med plats för rullstol och teckentolk.
  • Tejpa sladdar.
  • Vädra rummet innan. Syre är bra för allas tankeverksamhet. Tänk bara på att vädra med hänsyn till pollenhalten utomhus.
  • Bjuder ni på mat eller tilltugg? Se till att det finns matalternativ och märk upp vad maten innehåller. Uppmärksamma eventuell serveringspersonal på att hålla koll på vilka gäster som har kommit till minglet eller arrangemanget. På så sätt kan personalen ge god service till personer som till exempel använder rullstol och inte når upp till en hög disk.
  • Bjuder ni på dryck? Erbjud alltid bra alkoholfria drycker. Länk till Systemets sida om smakfullt utan alkohol.
  • Håll tiden!

Lycka till så ses vi Almedalen! Är du nyfiken på att lära dig mer om inkludering och funktionsvariationer? Kom till Branschorganisationen Mångfaldsföretagarnas frukostseminarium där Anna Bergholtz och jag ska ha ett pass om funktionsvariationer- ett roligt måste.