Tillgänglighet -för vem?

Mitt motto är att tillgänglighet är nödvändigt för några och bra för alla. Det brukar väcka en massa frågor om varför då? Vad tänker du när du hör ordet tillgänglighet? Många som jag träffar tänker på ramper och tillgängliga toaletter. Men tillgänglighet är så mycket mer. För att ge en förståelse om för vem tillgänglighet är nödvändigt ger jag här en kort introduktion om de nästan 2 miljoner människor i Sverige som har en funktionsnedsättning. Nästa vecka kommer exempel på hur tillgänglighet är bra för alla.

 Människor med olika hudfärg och utseende sitter på en bänk. Några har laptops i knäna. Alla ler in i kameran.
  • 5-7% av Sveriges befolkning har dyslexi. Dyslexi är överrepresenterat bland ingenjörs-och arkitektstudenter. 40 % av selfmade millionairs i Storbritannien har dyslexi.

  •  25 % har problem med att skriva.

  •  1.4 miljoner människor i Sverige hör dåligt varav hälften av dem är under 65. Siffran har ökat de senaste åren på grund av att många som flydde från krigets Syrien har hörselskador.

  •  30% av befolkningen har allergier eller överkänslighet. Vanligaste kontaktallergierna är nickel och parfym/dofter.

  •  50 % av befolkningen över 16 år behöver glasögon. Cirka 120 000 räknas som synskadade.

  •  20-40% av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa.
    7/10 döljer sin psykiska ohälsa på jobbet.

  •  1.3 miljoner människor har nedsatt rörelse i armar eller händer

  •  130000 personer använder rullstol

  •  Cirka 3% av den vuxna befolkningen har ADHD.

  •  7 % procent av alla pojkar har den vanligaste formen röd-grön färgblindhet, hos flickor är det 1 %.

  •  Cirka 1% av befolkningen har austismspektrumsyndrom. Autismspektrumsyndrom har ersatt diagnoserna autism och aspergers syndrom. Det är lika vanligt bland kvinnor och män. 

De allra flesta funktionsnedsättningar syns alltså inte. Och finns med all sannolikhet på er arbetsplats redan. Vill ni lära er mer om tillgänglig kommunikation, arbetsmiljö, bemötande eller möten? Ring eller skicka ett mejl så kan vi se på vilket sätt Futuristas metoder för tillgänglighet passar er?

 

 

5 tips för modiga ledare- för dig som vill bli en stjärna på inkludering

Nu ska jag dela med mig av några av nycklarna som leder till mindre stress, högre produktivitet och ökad innovation. Det handlar om att skapa tillit. För utan tillit ingen inkludering. Och utan inkludering ingen tillit. Varför är det så? Jo, när vi litar på varandra bildas något som heter oxyticin i hjärnan. Oxyticinitet ger energi på jobbet, bättre samarbeten och lojala medarbetare. Dessutom ökad empati och ökad tillfredställelse med livet i stort. Ingredienserna för en framgångsrik organisation.

Men hur skapar man en tillitskultur?  Och vad har det med inkluderande ledarskap att göra? Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter.  Här har jag fokuserat på 5 av punkterna och lagt till ett inkluderingspersketiv. Annars missar man målet.

 Armar i olika hudfärg sträcker sina tummar upp i luften.
  1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra ger ett fint oxytinspåslag. Och enligt Paul J. Zak får bekräftelse stört effekt på tilliten om det händer i samband med att till exempel målet är nått eller en medarbetare kom med en bra infallsvinkel, att det kommer från medarbetare, är oväntat, personligt och gärna framför andra.
    Hur det lyckas hänger samman med upplevelsen av att känna sig uppskattad. Nu är det så att upplevelsen inte alltid stämmer med verkligheten. Nu är det så att normer gör att vi förstärker vissa och missar andra. Utan kunskap om normer och att inkludering innebär att det finns olika sätt för alla olika medarbetare kommer du att höja vissa och faktiskt sänka andra. Ofta omedvetet. Men det händer likväl.
  2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna alltså) kommer att göra dig mindre stressad. Skaffa dig också kunskap om vilka hinder som kan finnas under fikapauser och företagsfester för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. I tidigare blogginlägg får du tips om vad som är viktigt att tänka på.
  3. Utmanande och rätt förutsättningar.  Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser.
    Här gäller det för dig som ledare att verka för att alla medarbetare oavsett vem och vilka uppgifter får rätt utmaning och rätt förutsättningar. Exempel områden att ha kunskap på är riskfaktorer för psykisk ohälsa och utbrändhet, universell design i kontorsmiljö och bemötande, lagen om bristande tillgänglighet och mycket mer. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.
  4. Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Tydlighet kan vara A och O för de av oss som har en funktionsnedsättning. Det är också ett exempel på något som är nödvändigt för några och bra för alla.
  5. Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 
    I förlängningen handlar det om att alla känner sig trygga och kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som tillhör diskrimineringsgrunderna ofta vem de är på jobbet. Men deras studie visar också 45% av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.  Har du koll på vad funkisnormen, fördomar om psykisk ohälsa, heteronormen, hudfärgsnormer med mera ger för hinder för att alla medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade för den de är och kan?
 
 Släpp loss knutarna med inkluderande ledarskap

Släpp loss knutarna med inkluderande ledarskap

Är du nyfiken på att lära dig mer om hur du som ledare kan skapa en inkluderande tillitskultur? School of Inclusion är Futuristas nya webbutbildning och är full med kunskap, tips och utmaningar på ett nytt och innovativt sätt. Skanska har haft stor nytta av rådgivning. Det kanske är något för dig med?

Kontakta oss så tar vi reda på vad ni har mest nytta av.

5 tips för en inkluderande sommarfest!

Juni står inför dörren och sommarfesternas tid är här! I Metootider har inkluderande sommarfester blivit ännu viktigare. Därför bjuder jag på 5 tips för att alla ska ha kul och känna sig välkomna på sommarfesten. Tipsen kommer från min bok 10 tips för mångfald. Där hittar du ännu fler bra tips om sociala events.

Först och främst: Ha kul! Det låter självklart. Det är ju en sommarfest ni ska ha! Men oftast utgår vi från oss själva när vi planerar. Det vi tycker är roligt och självklart. Då händer det att vi missar andras perspektiv och behov. Och vill du ha en hälsosam arbetsmiljö är inkluderande sommarfester en pusselbit på vägen framåt.

 Sommartårta med grädde, jordgubbar och blommor. I bakgrunden syns Champagneglas med bubbel i.
  1. Inbjudan: Var så tydlig du kan! Till exempel: Vilka tider gäller, eventuell klädkod, bjuds det på mat och dricka, var ska ni vara och tillgänglighet på platsen. Vi uppskattar alla att veta vad som ska hända. Det är också extra viktigt för de av oss som har autism, är ny på arbetsplatsen eller ny för svensk arbetskultur.
     
  2. Ha en alkoholfri sommarfest! Var femte person har druckit alkohol eller mer alkohol än de tänkt sig för att passa in enligt en undersökning av IQ om alkohol på jobbet. Och 8 av 10 upplever att alkohol inte är viktigt för att skapa teamkänsla i jobbsammanhang. Dessutom kommer många av vittnesmålen från Metoo från arbetsfester med alkohol. Om ni serverar alkohol se till att det finns bra och goda alkoholfria och alkoholalternativ. Och ha det alkoholfria alternativet som första val så känner sig alla mer välkomna!
     
  3.  Variera innehållet. Alla gillar olika. Ju bättre du känner dina medarbetare. Desto bättre kan du planera en sommarfest som passar alla. Och gör inte samma events varje år. Variera så känner sig fler välkomna.  Fråga gärna vad dina medarbetare skulle vilja göra. Ställ dig också frågan om alla måste vara med? Till exempel kan personer med autism tycka att det är alltför ansträngande med sociala sammanhang. En bra idé är att ge något extra till den som av olika anledningar inte kan eller vill vara med. Gärna samma summa som det kostar för övriga medarbetare per person och uppmuntra att göra något med sin partner eller själv. På så sätt visar du att du uppskattar alla medarbetare för den de är.
     
  4. Märk upp all mat. Självklarheter som kan vara avgörande för olika allergier. Har ni rutiner för att ta emot uppgifter om allergi? Det är också så skönt att slippa vara den som alltid behöver fråga vad maten innehåller. Om det står på en liten lapp så finns informationen där för de av oss som är allergiska eller inte gillar vissa saker.
     
  5. Använd mikrofon! Hyr in mikrofon om det behövs. Det blir roligare för alla om de kan höra skämten. Och apropå skämt. Läs gärna Bara ett skämt på bloggen.

Ännu fler tips för inkluderande bemötande och arrangemang hittar du i böckerna 10 tips för mångfald och 10 tips för tillgänglighet.

 

5 tips för en mindre stressig arbetsplats

Det här blogginlägget handlar om förebyggande arbetet för att mindre stress och hälsosammare arbetsmiljö. Nyckeln heter tillit.

 Armar i olika hudfärger uppsträkta med tummen upp

Hög tillit i organisationen ger mindre stress och högre produktivitet och ökad innovation. Varför blir det så? Jo, när vi litar på varandra bildas något som heter oxyticin i hjärnan. Oxyticinitet ger energi på jobbet, bättre samarbeten och lojala medarbetare. Dessutom ökad empati och ökad tillfredställelse med livet i stort. Ingredienserna för en framgångsrik organisation.

Men hur skapar man en tillitskultur?  Paul J. Zak professor i ekonomi, psykologi och management på Claremont Graduate University i USA har studerat hur organisationer skapar tillit och kommit fram till 8 viktiga punkter. Här får du 5 av dem. Jag bjuder på tips om inkludering i varje punkt. Så att alla på organisationen inkluderas av tilliten.

1. Bekräftelse och validering. Att få bekräftelse att man gjort något bra har enligt Paul J. Sak den största effekten på tillit om det händer i samband med att till exempel målet är nått eller en medarbetare kom med en bra infallsvinkel, att det kommer från medarbetare, är oväntat, personligt och gärna framför andra. Här kommer ett inkluderingstips för att bekräfta alla medarbetare. Vi är snabba på att döma varandra. Om du har en uppfattning om att en medarbetare är riktigt kompetent så kommer du att vara positivt inställd till hen och ha lätt för att ge bekräftelse och validering. Tycker du att en kollega är knepig och krånglig blir hjärnan direkt mindre mottaglig för att hen har gjort något bra. Vi föredrar dessutom människor som ser ut och tänker på samma sätt som oss själva. Det finns sätt att komma runt det här genom strukturellt och långsiktigt arbete.

Alla människor har känselspröt som känner av om människor runt omkring oss vill oss väl eller inte. Att inte känna oss som en i flocken påverkar vår hälsa. Talaren och pedagogen Anna Tebelius Bodin gör förenklingen att hjärnan antingen uppfattar andra människor som ett hot eller belöning (egentligen avsaknad av hot). Vi har dessutom 5 gånger fler nervbanor kopplade till hot än till belöning. Så här gäller det att strössla med bekräftelse och validering.

2. Skapa goda relationer. Att lära känna varandra och vara social ger oxytocin och bidrar till tillit. Vi gillar den vi känner. Det ökar också organisationens produktivitet.  Så se till att ha gemensamma luncher, fikapauser, frukostar, kvällsaktiviteter. Att ha kul tillsammans är nyckeln till att lära känna varandra. I ett tidigare blogginlägg hittar du tips om sociala aktiviteter för alla. Att skapa goda relationer handlar också om att se och bekräfta varandra. Ibland med något så enkelt som ett hej.

Samtidigt som oxytocinet gör dig mindre stressad fungerar stress som en fiende till produktionen av stress. Rätt självklart då stress ofta gör att vi blir mindre sociala.  Så prioritera att ta den där kaffekoppen med kollegorna. De (kollegorna) kommer att göra dig mindre stressad.

3. Utmanande och rätt förutsättningar. Hjärnforskaren Katarina Gospics skriver i boken Neuroledarskap om att människors gener blir påverkade av utmaningar och god arbetsmiljö. Det i sin tur kan stärka hälsa, välmående och prestation. För att det ska fungera gäller att ha rätt förutsättningar i tid och resurser. Om du är ledare: Ta hjälp för att utmana normerna om vem som är kompetent och passande för jobbet. På så sätt kommer du att alla medarbetare verka under rätt utmaning och rätt förutsättningar. Eftersom både understimulering och för mycket att göra är grogrunder för stress är det här huvudingrediensen för en framgångsrik organisation.

4.  Tydlighet. Osäkerhet om organisationens mål, omorganisationer och beslutsvägar är exempel på otydlighet som skapar stress som i sin tur minskar oxitytocin och försämrar samarbeten. Jag har många vänner som har autism som önskar att de får svar på fem frågor när de ska utföra en uppgift.  Varför? När? Hur? Vem? Var? Frågor som är nödvändiga för några och ger tydlighet till alla.

5.  Sårbarhet. Vilken kultur råder hos er? Är det ok att säga ”jag inte vet eller jag förstår inte- kan du förklara mer?” eller håller de flesta inne med frågor och låtsas att dem kan? Här visar forskning att frågor istället för att säga hur något ska göras är ett effektivt sätt att skapa tillit. Men kan alla säga ”jag vet inte”? 

I förlängningen handlar det om alla kan vara sig själv på jobbet. Enligt en studie av Kenji Yoshino och Christie Smith från 2013 döljer grupper som till diskrimineringsgrunderna vem de är på jobbet men också 45% av vita heterosexuella män döljer något på jobbet eftersom de inte vill uppfattas som svaga.

Är du nyfiken på hur ni skapar en inkluderande tillitsfull organisation? Jag hjälper er gärna med rådgivning, strategiskt arbete och workshops.

 

3 tips nödvändigt för några bra för alla

Varför ska ett företag satsa på tillgänglighet? Förutom lagen om bristande tillgänglighet då? Jo, för att ge de bästa förutsättningarna till er personal att vara de bästa de kan vara. 2 miljoner människor i Sverige har en funktionsnedsättning. De flesta är osynliga, som dyslexi, ADHD, allergi, hörselnedsättning, synnedsättning, autism med flera. Och de finns garanterat på er arbetsplats. Om vi dessutom tänker att vi alla har olika funktionsvariationer så blir det lätt att se att det som är nödvändigt är bra för alla. Vi tänker, läser, tar till oss information och problemlöser på olika sätt.

Här får du 3 tips på vad jag menar med nödvändigt för några och bra för alla:

Introduktion för nyanställda

DOs nya film om hur hinder kan vara att starta på ett nytt jobb för de av oss som har kognitiva funktionsnedsättning.

Att börja på en ny arbetsplats är energikrävande för alla. Det är mycket att hålla reda på och vem är egentligen vem? Genom en standardiserad och tydlig introduktion som innehåller sånt som när tar vi paus och förväntas du vara med eller inte på pausen och vilken kaffekopp är ok att ta. I ett tidigare blogginlägg om inkluderande introduktion hittar du fler tips. Tips som är nödvändiga för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning eller är nya för svensk arbetskultur. Samtidigt som de är bra för alla. Vill du ha en ännu fler tips för inkluderande rekrytering? Kolla in boken 10 tips för mångfald.

God Ljudmiljö

I aktivitetsbaserade kontor eller öppna landskap är ljudmiljön A och O för att kunna koncentrera sig. Ska du göra ett avancerat arbete som behöver koncentration behöver du kunna arbeta ostört. Varje gång du blir avbruten tar det cirka 25 minuter innan du får tillbaka koncentrationen. Finns det någonstans dina anställda kan stänga om sig och arbeta? Bra för alla. Och helt nödvändigt om du har en hörselnedsättning, kognitiv nedsättning, ADHD eller Autism. Då kan det också vara helt nödvändigt att få sitta i ett eget rum och arbeta.

Inkluderande kommunikation

 Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Olika färger är toppen! Kom bara ihåg att det är vanligt att vara färgblind. Att lägga en symbol eller en form på färgen är ett lätt sätt som förstärker ditt budskap. Nödvändigt för några och bra för alla.

Har ni varit med om att informera om något och sedan blivit besviken för att det verkar som att ingen har läst om det viktiga? Vi tar till oss information på olika sätt. Oavsett hur så gillar alla när det är enkelt uttryckt. Då finns det några tips:

  • Börja med det viktigaste först.
  • Använd aktiva verb istället för passiva.
  • Och skriv gärna i punktlistor.

Fler bra tips på inkluderande kommunikation som hur ni gör film och tillgänglig och snygg layout hittar du i böckerna 10 tips för tillgänglighet och 10 tips för mångfald.

Vill ni ha fler tips på hur ert företag blir universellt utformat och tar tillvara på alla anställdas personal. Kontakta mig så berättar jag mer.

Flexkontor + mångfald = sant?

”Vi har flexibla arbetsplatser nu. Du kan sätta dig där det är ledigt. Tanken är att vi ska bli mer kreativa och flexibla”. Citatet kommer från det senaste avsnittet av SVTs kriminalserie Bron. Vi har alla hört det: Vi bygger om: Nu ska vi bli kreativa! Men är det verkligen så enkelt?

 Hand som håller i en mobil som visar rött batteri. I bakgrunden syns en laptop och ett anteckningsblock

Det första som slår mig är att det är många av oss som blir lite oroliga eller stressade av att behöva välja plats att sitta varje morgon. Vi är vanemänniskor. Så även om det är fritt att sätta sig där det är ledigt väljer vi oftast att sätta oss på ungefär samma plats. Men för en del av oss är det nödvändigt. I TV-serien har huvudkaraktären Saga någon autistiskt diagnos. Många som har autism beskriver det som att dagen startar med ett fullt batteri. Varje val tar sen energi av batteriet. Då gäller det att ta bort onödiga val för att spara energin till det som är viktigt. Jag själv som har varit utbränd känner igen mig i den beskrivningen.

Så frågan är om flexkontor och mångfald fungerar tillsammans? Jag vill svara ja – Om det görs med universell design som ledstjärna. Universell design utgår från att det som är nödvändigt för någon är bra för alla. I vardagen stöter du på det när du sätter igång TV med fjärrkontrollen eller tvättar händerna med engreppsblandaren. I kontorsmiljöer handlar universell design till exempel om att skapa goda ljudmiljöer, att en del av oss behöver en fast arbetsplats för att fungera som allra bäst och att det ska vara lätt att avskärma sig när det behövs. Men det handlar också om hur vi bemöter varandra. Vilka spelregler råder på en flexibel arbetsplats? Med ett flexkontor blir det ännu viktigare att arbeta med inkluderande bemötande så att alla kan vara sig själva på jobbet.

Är du nyfiken på vad öppna kontorsmiljöer gör för mångfalden? I ett tidigare blogginlägg kan du läsa mer om hur vi möblerar kontoret påverkar vem som kan koncentrera sig på jobbet.